”Feber”

Någon gång varje år drabbas jag av feber. Det tror jag i alla fall; sedan ett antal år har jag ingen termometer, så riktigt säkert är det väl inte. Kanske har jag bara ”feber”.

Igår gick jag och la mig för att sova middag direkt när jag kom hem från arbetet. Eller, nej, direkt efter Londi-promenaden, var det. Jag ska försöka hålla mig nära sanningen. Jag somnade nästan så fort jag lagt huvudet på kudden. Sedan kom drömmarna och lekte med min verklighet. Först var allting bara ett böljande inomhuslandskap, men sedan fick jag plikter. Jag var tvungen att montera en soffa med hjälp av ord. Mina ord var ”förebild” och ”role model” och jag var tvungen att skära till en brun, rätt ful, dyna efter dessa. Jag skar till den och tryckte ner den mot soffbotten, men just som jag tyckte att jag hade lyckats blev både ”förebild” och ”role model” till ”rollmodell”. Efter det gick det inte att få dynan på plats. Med ett ryck öppnades fönstret mot en annan stad, Osijek tror jag, och vinden drog i gardinerna. Jag tänkte något vagt om att jag kanske inte behöver någon soffa. Var skulle den stå?

bild-5

När jag öppnade ögonen såg jag att lampan på nattduksbordet var tänd. Böckerna låg i sina vanliga travar, men nattduken hade glidit ner.

4 tankar om “”Feber”

  1. Ja, galen – på det där lite pedantiska sättet. Antagligen har jag ett hemligt problem med ordet ”rollmodell”.

Kommentera