Fågelprat

Londi och jag går i solen genom parken. Hon undersöker det hon är nyfiken på, sådant som är hundintressant, och jag tänker på ord. Nyss såg jag en duva glidflyga ner från en björk. ”Golub”, tänkte jag och sedan – i nästa vingslag – ”galeb”. ”Golub” betyder duva och ”galeb” mås. När Tjechovs ”Måsen” spelades här i höstas stod det ”Galeb” på stora plakat i staden, bland annat vid min spårvagnshållsplats Radnička:


lånad

Är det något fågelaktigt med bokstavskombinationen g-l-b på kroatiska eller ska säga i den slaviska språkvärlden? Är g-l-b ett slags fågelmall som man kan stoppa in olika vokaler i så att verkliga fåglar tar gestalt? Nog har duvan fått de rätta vokalerna, den som är det minsta lagd åt detta håll märker genast hur fylligt och kuttrande ”golub” låter, eller hur? Och i ”galeb” är vokalerna också märkligt väl ”valda”. ”A” ger den höga flykten mot himlen och ”e” den slanka vingen. Galeb.

PS Om någon tror att jag är galen, så har det också fågelankrytning. ”Galen” är ju någon som tuppen galit galen.

5 tankar om “Fågelprat

  1. Vilket än en gång för mig att tänka på att måsar förstås heter (besläktade?)”gulls” på anglikanska, vilket blev ett sjömansimporterat ord i göteborgskan, där måsar är ”galer” (med öpppet göteborgs-a…)

  2. Örn kan jag: ”orao” – ja, otroligt vokalrikt ord för ett språk som vimlar av ord som ”mrk”, ”brz” och ”krv”. Men albatrossen lämnar jag till någon annan, kanske kan google eller ska vi fråga ”sova” (ugglan).

Kommentera