Vintern väller in med slasksidan uppåt. Det är kallt och ändå inte. Blommorna kryper tillbaka till embryon – om de kan. De nya löven på träden stelopereras. Gatan vimlar av snöparaplyer men ingen ler, eller är det jag som inte ser de hemliga smilen?
Londi går längs vägen med en lätt snöcape på ryggen. Snart är de vita kornen vatten. Jag väljer mellan gummistövlar och vinterkängor. Stövlarna passar avgjort bäst till vädret, men jag tar ändå kängorna.