Under morgonpromenaden denna milda stilla vårdag tänkte jag på något jag tänkt på ganska ofta på sista tiden. Jag tänkte på ett minne jag har av ett gathörn mittemot en park i Františkovy Lázně. Ett märkligt minne för det markerar på något vis gränsen mellan förr och nu i mitt liv. Varför går inte att veta och det har inte med min flytt hit till Zagreb att göra, den skedde mer än ett år efter det här gathörnet. Då och då ser jag gatan, hushörnet och det gröna gräset under de höga vidkronade träden i parken och jag tänker: då! Jag blir lite glatt sorgsen till mods och försöker titta närmare i minnet men det går inte. Och nu har jag till sist bläddrad bland pausträdets blad, men den här platsen har jag inte fotograferat. Fast det finns många bilder från den lilla böhmiska kurorten. Till exempel här. När jag tittar på de här bilderna förstår jag inte alls hur de förhåller sig till min tidsplats i staden. Fast det finns en bild från Františkovy Lázně/Franzensbad bland pausträdsbilderna, som till sin stämning verkar ha en förbindelse med det här minnet. Kanske är bilden också från den där parken mittemot gasthörnet, fast lite längre ner mot en damm, som jag tror finns där.
När jag tittar på solstråket längst in i bilden, tycker jag mig ana ett spår av minnet.