Förbi låsta öppna dörrar

(Ni får stå ut med ännu en runda i vårt allra närmaste närområde.) Londi hade ingen lust att gå någon längre promenad denna morgon, så vi slog en lov om det ”kvarter” som innehåller en länga av slitna garage från jugotiden, ett hus som ända sedan vi kom hit varit till hälften rivet, en fallfärdig bondgård och några ultramoderna höghus. Ena sidan av kvarteret kantas av en privat väg som leder fram till ett hus – eller flera – jag aldrig sett på nära håll.

Här kastar vi en blick över axeln utmed garageraderna. Jag tycker mig känna igen de här garagen från min tid i Greifswald, DDR – samma material, samma färger, samma stämning (det lilla ägandet saltat med en längtan bort):

Jag försöker smygfotografera Londi i någon naturlig pose, men hon har sett kameran och intar därför raskt den ställning som får henne att påminna om ett svart litet tält oåtkomligt för allt personligt:

De flesta av garagedörrarna är ordentligt låsta, men en del av dem är öppna ändå:

4 tankar om “Förbi låsta öppna dörrar

  1. Ser du någonsin någon bil komma ut ur ett garage… Vi gick där några gånger, men inga bilar, och känslan var att ingen bil hade kört där på länge…

  2. Nej, eller kanske någon enda, någon som man håller på och reparerar. Annars verkar det mest vara bråte och skräp där inne. Jag försöker alltid kika in när någon öppnar en av dörrarna i raden.

  3. haha! vet precis hur svårt det är att få hundar att se naturliga ut på bild! det är ett nöje att följa med din blogg.

  4. Hej Lotta,
    tack för din kommentar här! Jag tror ändå att Londi är extremt ”kameramedveten” och det betyder nästan alltid att hon ”sitter tält” så där.

Kommentera