Maksimir är en stadsdel men framför allt en gigantisk park, den största i Sydosteuropa för övrigt. Den ligger i Zagrebs nordöstra del – Londi och jag bor i den sydöstra. Under den gångna helgen tog vi oss dit för första gången för att vara med om en födelsedagspicknick. Varför vi inte varit där förut? Tja, jag tyckte alltid att den ”låg lite längre bort än den gör”. Nu visade det sig att vi kom dit på en dryg halvtimme och det är ju ingenting, inte vid den här årstiden. På vägen dit gick vi genom kvarter med den här egenartade blandarkitekturen som vi också har här i Sigečica: moderna höghus, slitna hyreskaserner från jugoslavisk tid och rester av gamla bondbyar.
Några sidoblickar från den långa gatan Donje Svetice:
Och så till sist en bild på födelsedagsbarnet i blått som skålar inifrån Paviljon Jeka (Ekopaviljongen), eftersom vädret denna dag bjöd på skämtsamma aprilskurar.
Längre fram ska jag visa något av parken också, som vi snart tänker besöka igen.
Bilderna påminner mig om den delen av östra Europa som jag brukar besöka, en blandning av olika hus som byggdes under olika tidsperioder…
Jag är glad att byarna inte ”skrapats bort”, att det gamla får leva kvar, åtminstone LITE till. Det är i bondhusen som områdets charm sitter.