Balladen om de två systrarna

Just nu läser vi medeltida ballader i min litteraturkurs här i Zagreb. Igår kunde jag inte låta bli att fälla en tår, när jag läste en passage ur Ebbe Skammelsson för studenterna. De som inte själva var gripna av stämningen tog det i alla fall med fattning och texten nådde oss genom århundradena och länderna. Vi läste också balladen om de två systrarna och lät oss gripas av en söt skräck inför visans makabra moment. Och omkvädet susade kallt genom salen.


Vänern vid Dalaborgs fästning om våren

De två systrarna

Där bodde en bonde vid sjöastrand
Blåser kallt kallt väder över sjön
Och tvenne döttrar hade han
Blåser kallt kallt väder över sjön

Den ena var vit som den klara sol
Blåser kallt kallt väder över sjön
Den andra var svart som den svartaste kol
Blåser kallt kallt väder över sjön

Vi tvättar oss bägge i vattnet nu
Blåser kallt kallt väder över sjön
Så blir jag väl som viter som du
Blåser kallt kallt väder över sjön

Å tvättar du dig både nätter och dar
Blåser kallt kallt väder över sjön
Så aldrig du blir som viter som jag
Blåser kallt kallt väder över sjön

Och som de nu stodo på sjöastrand
Blåser kallt kallt väder över sjön
Så stötte den fula sin syster av sand
Blåser kallt kallt väder över sjön

Kära min syster du hjälp mig i land
Blåser kallt kallt väder över sjön
Och dig vill jag giva min lille fästeman
Blåser kallt kallt väder över sjön

Din fästeman honom får jag ändå
Blåser kallt kallt väder över sjön
Men aldrig ska du mer på gröna jorden gå
Blåser kallt kallt väder över sjön

Där bodde en spelman vid en strand
Blåser kallt kallt väder över sjön
Han såg i vattnet var liket det sam
Blåser kallt kallt väder över sjön

Spelmannen henne till stranden bar
Blåser kallt kallt väder över sjön
Och gjorde av henne en harpa så rar
Blåser kallt kallt väder över sjön

Spelmannen tog hennes guldgula hår
Harporsträngar därav han snor
Spelemannen tog hennes fingrar små
Gjorde harpan tapplor på
Spelmannen tog hennes snövita bröst
Harpan hon klinga med ljuvelig röst

Så bar de harpan i bröllopsgård
Blåser kallt kallt väder över sjön
Där bruden hon dansar med gulleband i hår
Blåser kallt kallt väder över sjön

Trenne slag uppå gullharpan rann
Blåser kallt kallt väder över sjön
Den bruden har tagit min lille fästeman
Blåser kallt kallt väder över sjön

Om söndan så satt hon i brudstol röd
Blåser kallt kallt väder över sjön
Om måndan hon brändes i aska och glöd
Blåser kallt kallt väder över sjön


Vänern vid Ursand om vintern

11 tankar om “Balladen om de två systrarna

  1. Måste vara rätt speciellt att läsa riktigt gammal svensk litteratur tillsammans med kroatiska studenter. Men det är ju en utmärkt idé. Med undantag för gamla verbformer och ord med gammal klang så är det ju en historia som berättas – klar och redig.Man får språkhistoria, litteraturkunskaper och språkträning på en gång. Skriver du om dina studenter i bloggen någon gång?

  2. Så bra dina bilder knyter an till texten.

    »De två systrarna« finns upptecknad i många varianter och det finns även paralleller i andra språk. I Sverige finns den också med titeln »Den underbara harpan«. Historien med svartsjuka mellan systrarna är ungefär densamma, medan omkvädet kan skilja.

  3. Och den måste ju finnas som musik! Är inte alls säker, men jag tror det är 2/4-takt… blåser kallt kallt väder över sjön…

  4. Joda, den finns. Folk och Rackare tror jag sjungit in den, med sång av Karin Fjellman (heter hon väl?). Nånstans – som folk säger numera – blir den lite tradig.

  5. Per,
    jag har nog inte skrivit något längre om studenterna här, men då och då har jag väl hänvisat till något de gjort. Däremot har jag publicerat ett par texter de skrivit, två om deras kroatiska hemorter (inte Zagreb då) och en om svenskstudierna här i Zagreb och kanske ytterligare någon text. Sedan finns ju litteraturserien i Salongen.

    (De har nog mindre svårigheter med de gamla verbformerna än vad deras svenska jämnåriga skulle ha.)

    Agneta,
    jag har en i tryck här, som jag följde i stort utom något ställe som jag ändrade lite efter en annan version. Ett textställe förstår jag inte riktigt:

    ”Spelemannen tog hennes fingrar små
    Gjorde harpan tapplor på”

    Vet någon möjligen vad ”tapplor” är eller ”tablor” som det står i en annan variant?

    Gunnar och Gabrielle,
    finns musiken någonstans på nätet? I så fall kunde jag ju lägga till en melodilänk.

  6. Tack Marlena,
    fint, fast jag hade väntat mig att omkvädet skulle låta kallare på något vis. Sedan har väl Gabrielle rätt i att visans längd så småningom blir alltför tydlig.

  7. Såg att min länk ovan inte fungerade, jag hade fått dit något extra tecken.

    Denna fungerar förhoppningsvis

    Tabblor eller tablor antar jag är fästanordningarna för strängarna, men kanske är det pedaler? Det finns ju pedalharpor. Men ser nu (i SAOB) att tappla/tapla betyder fingra på, så kanske är innebörden att det var hennes fingrar som spelade på harpan.

  8. Tack, Agneta, för förslagen till en förklaring av ”tapplor/tablor”! Något av det du nämner måste väl vara rätt, tänker jag mig.

  9. Jag hade inte läst den här balladen innan. Men den fick mig att tänka på Liten Karin som min mamma, eller kanske min fröken, lärde mig när jag var liten. (Jag är 25 nu så det är inte så hemskt längesen) Det var så mysrysigt att sjunga om när lilla Karin blev rullad i spiktunnan minns jag.

Kommentera