Tavlans hemlighet

På ena väggen till den kroatiske patriotens hus finns en skylt med en ganska lång text, som jag ibland funderat över. För några veckor sedan fotograferade jag den

och skrev sedan av texten och lät den ingå i översättningskursen jag har med min ena studentgrupp. Nu är översättningen efter mycket stötande och blötande färdig och finns i flera bra versioner. Med utgångspunkt från några av dessa och från samtalen vi haft kring texten sätter jag nu ihop min egen variant:

Sigečica betyder liten ö

Öster om Avenija Marina Držića och söder om Ulica Grada Vukovara ligger stadsdelen Sigečica, som förut var en liten by nära staden och vars namn härstammar från det ungerska ordet sziget, som betyder ö (kroatiska otok). Enligt detta kan vår zagrebska stadsdel Sigečica ses som en diminutiv av ordet sziget, alltså ö, liten ö. 

Det står klart att byn byggdes på flodbankarna mellan Savas flodarmar redan under medeltiden. I och med regleringen av Sava började en mera intensiv upbyggnad av stadsdelen omkring 1928. År 1929 benämndes gatorna efter adriatiska öar eftersom man tänkte så här: “om Siget betyder ö kan gatorna bära namn på öar”. Och så fick vi gatorna Pelješka, Korčulanska, Čiovska, Brijunska, Loputska med flera. Efter byggandet av skolan blev Rapska den viktigaste gatan. Ända till 1959 var Sigečica omgivet av majsfält och vackra välskötta köksträdgårdar, men från det året förlorar den sin bykaraktär på grund av byggandet av flera hyreshusområden vid Rapska och i kvarteret Folnegovićevo. Efter byggandet av skolan fick Sigečica år 1939 sin församlingskyrka.

En av gatorna fick namn efter en politiker och tidningsman som var medlem i ”rättspartiet” och en ivrig förespråkare för kroatiska rättigheter. Det var Fran Folnegović. Han föddes i Slanovec, en by nära Zagreb, år 1848 och dog i Zagreb år 1903. Han medverkade med stor uthållighet under mer än 28 år i en rad offentliga verksamheter för Kroatiens bästa. Efter att ha avslutat sina juridiska studier i Zagreb, Pest och Graz, blev han länsjurist i Zagreb. Fyra år senare lämnade han stadsförvaltningen för att ägna sig åt politik som en ivrig anhängare till ”rättspartiet”. Han främjade partiets idéer och blev flera gånger vald till folkets förtroendeman i Sabor, Kroatiens parlament. Rättspartiets marsch Živila Hrvatska i njezina prava (Leve Kroatien och dess rätt) är hans verk. Han var inte bara politiker, utan han var även verksam inom kulturlivet. Efter August Šenoas död blev han redaktör för den kroatiska tidskriften Vijenac (Kransen) och senare för Hrvatska vila (Den kroatiska fen), och 1893 gav han ut tidskriften Prosvjeta (Undervisning). Under ett antal år var han ordförande i den kroatiska typografkören Sloga (Enighet), i många år var han styrelseledamot i den kulturella institutionen Matica Hrvatska. Han var även medlem av kommunalfullmäktige och lokal domare i Zagreb. Som publicist skrev han först för Obzor (Horisont) och sedan för rättspartiets tidning. Fran Folnegović dog den 20 juli 1903 i Zagreb och staden hedrade honom med att namnge ett kvarter efter honom.

°°

Enligt studenterna är originaltexten skriven på ett något rådbråkat och egenvilligt språk – därav vissa underligheter.

PS Det verkar som om ”patrioten” hämtat sig efter vinterns förstörelse och dekorationsarbetets evighet har åter tagit plats på scenen.

2 tankar om “Tavlans hemlighet

Kommentera