Znojmo

Under julresan gjorde vi också ett besök i Znojmo, som blivit mycket vackrare sedan vi var där sist strax efter kommunismens fall. Husen var smakfullt renoverade och hade helt andra färger än senste gången, då de huvudsakligen var smutsgråa. Men bitande kallt var det, så där snölöst illkallt. Det var svårt att tänka sig Znojmo som aprikosodlingarnas stad, men aprikoser är ju å andra sidan inte några vinteräpplen. Men kanske är det här med aprikoserna också något som blivit lite vildvuxet i min fantasi. När jag läste om staden nyss hittade jag inget om aprikoser, utan det var gurkor i stället och vinodlingar. Nå, här är i alla fall varmt och behagligt om somrarna.

Vi slog upp kragarna, lindade halsdukarna tätare och tryckte ner mössorna djup ner i pannan och började vår stadsvandring; Londi var väl den enda som inte tyckte att vädret var hårt. Framför ingången till katakomberna stannade vi och kikade in i mörkret. Det var vinterstängt, vilket väl var helt i sin ordning.

Rådhustornet fångade jag in på bild för att kunna titta på deltaljerna senare i lugn och ro. Något med de små tinnarna däruppe fick mig att tänka på Mariakyrkan i Kraków.

Vi gick ner mot Masaryktorget – medan vi envist tog bilder på det ena och det andra –

och fram till pestkolonnen där. Den vackra byggnaden utmed torgets nedre sida har en gång varit ett kapucinerkloster.

Isvinden ven så efter en stund vi slank in på ett café och samlade krafter och lite värme. Strax var vi ute igen och bland annat fann vi den här vackra lilla kyrkan, Wenzelskapelle på tyska, på tjeckiska blir det något med Vaclav, tänker jag mig.

Från kapellet såg man ner i Thayas (Dujes) dalgång:

12 tankar om “Znojmo

  1. Tack för din underbara bilderresa, Bodil! Ju oftare jag tittar i din blogg, desto mer blir jag medveten om hur mycket jag saknar resor till Tjeckien. Innan jag flyttade till Sverige var det ju bara en ”Katzensprung” för mig. Nu krävs det betydligt mer planering för att åka ned.

    Det som jag undrat ett tag: Talar du egentligen tjeckiska?

    Liebe Grüße aus einem verschneiten Uppsala,
    Constanze

  2. Hej Constanze,
    tack för din kommentar här! Nej, min tjeckiska är en passiv sak. Jag kan en massa ord och en och annan liten fras, men jag kan inte tala. När det gäller användbara fraser så är min kroatiska bättre – kanske också när det gäller mindre användbara saker, fast än så länge kanske jag har fler lös ord på tjeckiska.

    Förresten en annan sak: Jag håller ju på med min Herta Müller-översättning och jag har förstås en del problem, bland annat det här: uttrycket ”einen guten Rutsch” vänder och vrider hon på och menar det både som fras och rent konkret. Vad kan man säga på svenska, som åtminstone skulle bli halvbra? Kanske blir det en asterisk och en förklaring, men jag väntar på en idé, min eller någon annans.

  3. Min tjeckiska är också begränsad till gatuskyltar, enskilda matingredienser (halva vår kryddhylla är tjeckisk!) och sådana saker som ”výstup a nástup”. Jag tröstar mig med att det finns tvåspråkiga förskolor längs gränsen för både tjeckiska och tyska barn.:)

    Det där med ”einen guten Rutsch” är verkligen klurig. Man kan ju knappast halka in i det nya året eller kanske glida. Men då blir det ju ingen önskning direkt. Har du någon exempel ur texten? Med lite mer kontext hittar vi kanske en bättre lösning.

  4. Tack för förslag på ”Rutsch”! Jag ska leta upp stället och ge dig en kontext. Kanske mailar jag dig direkt då. (Det blir om några dagar, för just nu har jag besök av en väninna.) Tack!

  5. För mig har ”ein guter Rutsch” alltid känts som ”ett glatt språng”.. men egentligen är det väl mer ”en bra övergång”.

    Kan inte se mig mätt på dina underbara bilder.

  6. Om du får några bra idéer om ”einen guten Rutsch” hoppas jag att du publicerar dem här. Det hjälper väl inte dig med din översättning men jag citerar ändå något ur min ordbok över wiendialekt. Man börjar med att påpeka att det inte finns någon nyårssed som innebär att man ”kanar” (”rutschen”)och att ordet troligen kommer ”aus den Rotwelschen wo ”Rutsch” der Kopf, der Anfang ist; man wünscht also einen guten Anfang.” ”Rotwelsch” är tydligen något slags förbrytarspråk.

    Stadsregeringen i Wien har just slagit upp stora plakat där en man önskar en annan ”einen guten Rutsch” men får svaret att det blir nog svårt, eftersom myndigheterna sandar så fint.

  7. Tack Marlena,
    för dina förslag! Jag lägger undan dem tills jag tar itu med textstället däromkring igen. Ja, Znojmo är verkligen mycket vackert och fotograferingsvänligt (om man bortser från kylan just den där dagen).

    Tack Bengt,
    för din titt i ordboken och för sandhistorien!

  8. Det var inget förslag till översättning – finns nog inget – ville bara säga att detta ”Rutsch” för mig alltid varit som ett litet glädjeskutt in i ett nytt ännu orört år.

  9. Nej, men även om du inte menade det så kanske jag kan fundera lite utifrån det ändå. Så tack – oberonede av avsikten!

  10. Rotwelsh låter ju som rotvälska och därom skrivwer SAO bland annat:

    [ROTVÄLSKA.sbst 1]
    1) hemligt gruppspråk (som i sht användes av kriminella element o.) som uppstått gm avsiktlig förvrängning (vanl, enl. visst system) av modersmålet o. ofta äv. gm inlån av främmande ord (i svensk rotvälska i sht från rommani); äv. sammanfattande, om sådana hemliga språk. När.. (boråsarna) willja tala något förtäckt sins emillan.., så bruka en del ett af swenskan til ordens stafwelser brutit och wridit språk,., thet ock någre kalla Rotwellska.

    Friherrinnan behärskade med fulländat mästerskap modets rotvälska, som är svårbegripligare än filosofiens. SIWERTZ »Det stora varuhuset«.

  11. Agneta,
    tack för intressant citat om ”rotvälska”! Jag undrar om vi inte någonstans i våra gemensamma bloggosfärer har haft ”rotvälska” på dagordningen, om inte annat så som en ”side dish” till annat välskt.

    Lustigt att just boråsarna fick vara sådana flitiga användare av rotvälska.

  12. Boråsanknytningen har nog med den västgötska gårdfarihandeln att göra. Knallarna som utgick från Borås hade ett eget språk, månsing.

Kommentera