Utfärd till Pernštejn

Inte långt från Brno strävar det vilda slottet Pernštejn från sin höjd mot himlen. Nå, vår färd dit blev, på grund av ett visst övermodigt i förhållningssätt gentemot den snattrande navigatorn, något längre:

men så småningom nådde vi ändå vårt mål, låt vara att allt det inre var stängt, men ”det bästa med slott är ju ändå utsidorna”:

Dessutom fann vi en klargörande skiss över hela komplexet:

Vi slank trots allt det stängda ut/in genom en öppen port som förde oss längs den ena yttermuren:

Där innanför ylade en jättelik – så lät det i alla fall på rösten – gårdvar som gjorde sin ensamma tjänst på borggården. Slottet blickade spöklikt dramatiskt ut över nejden:

Londi lyssnade skeptiskt på sin artfrändes råa stämma bakom den höga muren:

6 tankar om “Utfärd till Pernštejn

  1. Ja, väldigt vackert och just detta att ingen var där utom vi (och vakthunden) fördjupade slottets stämning.

    PS Jag kan tänka mig att det finns liknande slott i din transsylvanska hembygd.

  2. Tack för slottsutflykt på årets första dag! På skissen finns, i nedre högra hörnet, en tjur med näsring och en figur, med en påk. Den senare blir jag inte riktigt klok på. Är figuren en krokodil eller flodhäst i människoskepnad?

  3. Agneta,
    da bin ich überfragt – fast jag hoppas att du (eller möjligen någon annan) löser den här gåtan.

  4. ”Londi lyssnade skeptiskt på sin artfrändes råa stämma..”

    Å, Bodil, om man någon gång känner sig lite olustig till mods, behöver man bara sätta sig en stund under Pausträdet och genast finns glädjen där igen.
    Finns det egentligen något vettigt ord för det tyska ”schmunzeln”?

  5. Marlena,
    det var snällt sagt – som vanligt. Pausträdet behöver en kommentatris som du. Nej, ”schmunzeln” är ju väldigt speciellt, fast vi har ju ”mysa” på svenska och det är också något särskilt, fast på ett lite annat sätt.

Kommentera