Vi kom till Polen via Usedom. Świnoujście (Swinemünde) for vi snabbt igenom, trots alla mina Fontane-bindningar till platsen (det är ju i den här staden – under namnet Kessin – som en stor del av handlingen i Effi Briest utspelar sig). Vi fortsatte en bit in på nästa ö Wolin (på tyska Wollin) tills vi kom till Międzyzdroje, min mors barndoms Misdroy, där hon en gång fick en sådan där ask som var klädd med snäckskal. Där slog vi oss ner för ett par dagar.
En dag följde vi Östersjökusten ända bort till Kołobrzeg (Kolberg på tyska). Vi stannade här och där i små byar och badorter och gick för att se på havet. Ibland följde vi en stig längs de höga dynerna. På många ställen var det till vår förvåning och besvikelse omöjligt att nå ner till vattnet ifrån höjden. Men utsikten var mycket vacker.
samma strand ur en annan vinkel
Eureka! Därav riksadagsmannen ”Usedom Wollin”, allas vår bekant från Mosebacke Monarki! ”…till framtidens land på gummimadrasser!”
Vad lustigt, jag minns det där med gummimadrasserna, men riksdagsmannens namn hade jag glömt. Det passar onekligen bra med gummimadrasser på Usedom och Wollin, inte minst om man – på den tiden – ville ta sig till ”framtidens land”.
Och Rewal fick mig att minnas:
»I Reval sitta ni alla i natt i slaveri«
Agneta, Per Ivar undrar vilket Reval du menar. Kan det vara Tallinn i Estland?
Tack Bodil för att du lägger ut en karta på färdvägen.
Sven, färdvägen gick hit och dit och är egentligen svår att rekonstruera, fastän jag antecknade ett och annat under resans gång. På den här kartan åkte vi både från Heringsdorf till Dziwnówek (och vidare österut) och från Międzyzdroje till (staden) Wolin och ett stycke till i sydöstlig riktning.
Ingeborg, det stämmer att det är det gamla namnet på Tallinn. Frasen är ett exempel på palindrom, som någon av mina lärare förmedlade på femtiotalet.
Nu kan jag inte låta bli att undra över vad det här namnet ”Reval” har för ursprung och om det möjligen går att reda ut vad ordet en gång betytt.
Jag har inte (ännu) funnit ursprunget för namnet Reval. Då det gäller Tallinn står följande att läsa i NE:
»År 1219 grundade danskar en borg på platsen som de kallade Reval, medan esterna benämnde den Tallinn (Taani linna ’Danskborgen’). Kring borgen växte en handelsstad fram, som på 1240-talet fick tyska stadsprivilegier och 1285 blev medlem av Hansan. År 1346 köptes staden av Tyska orden, och när denna upplöstes 1561 kom Tallinn under Sverige, varefter staden 1710 erövrades av Ryssland. Tallinn var 1919–40 huvudstad i det självständiga Estland, 1945–91 i den estniska sovjetrepubliken och därefter åter i det fria Estland.«
Det låter ju som om namnet Reval skulle ha danskt ursprung.
Namnvarianter av Tallinn
»Namnet Tallinn är en sammandragning av estniska Taani linn eller Taanu linna, vilket betyder ”danskborgen” eller ”den danska staden”. Reval är det tyska, danska och svenska namnet, möjligen uppkallat efter det då närliggande landskapet Rebälä. När den tyska och svenska befolkningen tvingades lämna landet i samband med andra världskriget kom namnet ur bruk, och numera används namnet Tallinn även på svenska och tyska. Under medeltiden var Lindanäs det svenska namnet på staden. Under samma tid kallades staden Lyndanisse av danskarna.
Andra historiska namn är Kesoniemi, Koluvan, Lindanisa, Lindanise, Lindenäs, Revalia, Revel, Reveln och Räffle. På ryska skrivs ofta Tallin med ett ’n’ (Таллин). Estlands Språkinspektion rekommenderar att skriva med två ’n’ även på ryska (Таллинн).«