Julia Hartwig: Syn

Jag tittar ut i morgonljuset över gatan här och ingenting ser ut som i dikten jag just läste, men syner är ju å andra sidan bortom här och nu.

Syn

En morgon öppen som Pantheon
klassiskt vit ren
Långsamt reser sig
ljusets höga vinge
I den värdiga tystnaden
gnisslar bara
den antika teaterhimlen
Det eviga är lätt
som luft

Det är den polska poeten Julia Hartwig som skrivit dessa rader och översättningen är, om jag förstår det rätt, gjord av Irena Grönberg och Stefan Ingvarsson. Dikten finns i antologin Jag i första och sista person, som jag då och då kommer tillbaka till här.

4 tankar om “Julia Hartwig: Syn

  1. Vilken är byggnaden på Din bild?
    Miljön förefaller pastoral.

    Jag undrar vad Hartwig menar med ”öppen som Pantheon”?
    Mitt i vimlet i Rom? Syftar hon kanske på ljusöppningen i Pantheons kupol? Hur som helst är den kupolen väl värd ett studium från insidan. Sedan kan man dricka en kall öl ute på piazzan.

    Kanske syftar ordet ”Pantheon” i dikten på något annat, mera generellt, än en specifik byggnad i Rom? I ”Ugglan” kan man exempelvis läsa följande:

    ”Pantheon (Grek. o. Lat., af Grek. pan, allt, och
    theos, gud), egentl. en för alla eller flere gudar
    gemensam helgedom; himlahvalfvet. I nyare tider
    begagnas ordet i betydelse af en byggnad eller ett
    rum, helgadt åt minnet af en nations store män eller afsedt att gömma deras stoft. – Bland byggnader, som särskildt bära detta namn, intager det verldsberömda Pantheon i Rom
    det främsta rummet. Etc…”

    Hartwig syftar kanske på ”himlavalvet”, gudarnas boning:

    En morgon öppen som Pantheon
    klassiskt vit ren
    >br>

    Finns andra tolkningar? Eller är det bara fånigt att ”övertolka” poesi?

  2. Lars,
    jag tänkte nästan genast bort Pantheon i Rom; ”öppen som Pantheon/klassiskt vit ren” verkade vara något annat. Jag tittade lite bland mina Aten-bilder och fann den här med Hefaisteion, Hefaistostemplet, det vackraste templet jag vet i Aten. Omgivningen är också så åtminstone skenbart vild och ursprunglig, att jag tänkte att den här tempelbilden kunde gå bra i par med Hartwigs dikt.

    Sedan tycker jag mycket om ”ljusets höga vinge”.

  3. Ja, ”Ditt” Pantheon-tempel passar mycket bättre till dikten än den där välkända varianten i Rom. Det slår mig nu att även Paris har ett ”Pantheon”, som passar lika illa som det i Rom.

    Min inskränkthet gjorde mig blind.

  4. Äsch, Lars, inskränkthet handlar det väl inte om här. Om någon skriver Pantheon är det väl svårt att inte tänka på Pantheon i Rom.

Kommentera