Flög fågel fjäderlös

Inspirerad av David Almers text om bland annat Merseburger Zaubersprüche på bloggen Retrogarde.org började jag leta i mina olika tyska litteraturhistorier efter en gåta från sen fornhögtysk tid (omkr 1000), en gåta som är mycket vackert och suggestivt formulerad. Jag fann den och här kommer den i nyhögtysk språkdräkt:

Flog Vogel federlos, saß auf Baum blattlos,
kam Frau fußlos, fing ihn handlos,
briet ihn feuerlos, fraß ihn mundlos.

Jag översätter ”rakt av”, tror jag i alla fall:

Flög fågel fjäderlös, satt på lind lövlös,
kom fru fotlös, grep den handlös,
stekte den eldlös, åt den munlös.

(Att jag till sist bestämde mig för att översätta ”Baum” – träd – med ”lind” beror på att jag inte ville tvingas skriva ”lövlöst”.)

Lösningen till gåtan ger jag så här:

°

8 tankar om “Flög fågel fjäderlös

  1. Intressant gåta.
    Ditt bildsvar: ”Kranium, som avvaktar sitt slutgiltiga förfall”.

    Finns det andra ”lösningar”?
    ÄR det en gåta? Eller en besvärjelse eller bara en ordlek?

    Att denna ramsa är suggestiv håller jag verkligen med om.
    Det räcker bra, så långt. Utan vidare analys.
    ———————-

    Men:
    Om man vill kan man förstås filosofera över innebörden.
    Att vara ”x-lös”, eller med andra ord att vara ”utan x”.
    Här tycks formuleringarna bygga på förutsättningen att innehav av x är det normala och att utanheten är en avvikelse.

    Ramsan kanske beskriver ett parallellt universum, där man flyger, sitter, kommer, griper, steker och äter utan de hjälpmedel som vi och fåglarna anser oss behöva i denna värld?

    Och vad betyder ”utan” i en djupare mening?
    Om man är utan, spelar det någon roll VAD man är utan?

    Hört i lunchmatkön:

    – Pannkakor, tack. Utan lingonsylt.

    – Tyvärr har vi inte lingonsylt. Men det kanske går lika bra utan hallonsylt?

    Jag tänker också på de existentialistfilosofer som har ägnat halva sina liv åt att fundera över ”Intet”. Typiska citat:

    Heidegger: ”Ångesten uppenbarar Intet”.

    Sartre: ”Den nödvändiga förutsättningen för att det skall vara möjligt att säga nej är att icke-varat är ständigt förhanden, inom oss och utom oss, dvs. att själva varat är hemsökt av intet.

    För övrigt kan man med fördel läsa Kierkegaard, som var den store inspiratören till allt detta.

    ——————-
    Där ser man hur en enkel ramsa kan ge upphov till den vildaste ”brainstorm”. Åtminstone i mig.

  2. Jag tänker snarare på historien om Kraka, som jag delvis glömt. Hon skulle komma till mötet naken men inte klädd? Hon skulle ha ätit men inte ha ätit och hon skulle ha sällskap men inte ha sällskap.
    Hon kom iklädd nät, hade käkat en lök och hade med sig en hund.

    Jag antar att Bodils gåta har ett liknande svar.
    Men jag kommer inte på det!
    Något som har med snö att göra?

  3. Tack Lars,
    för ditt intressanta och sinnrika funderande.

    Karin,
    ja, det sista förslaget slår huvudet på spiken. Det handlar om snön och om hur solen sedan smälter bort den.

    PS Själv hade jag säkert inte kommit på svaret. Jag brukar inte kunna lösa gåtor, men den här tyckte jag var fin också i olöst tillstånd.

  4. Hej Bodil! Jag skrattade gott när jag läste den lustiga dikten. Den passar förträffligt till din bild. Och sen skrattade jag en gång till, när jag såg vilka kommentarer den gav upphov till.

    Man kan läsa Kierkegaard.. men kan man verkligen förstå honom?

  5. Bilden gav ju syn för sägen: Snö som kom flygande utan fjädrar och lade sig på lövlös gren. Sedan kom solen som en fru Fotlös och angrep snön utan händer, solstålarna var som eld som stekte snön och förtärde den helt och hållet utan mun.

  6. Kan man förstå Kierkegaard, undrar Marlena?
    Samma fråga kan ställas angående varje filosof.
    Filosofer ställer frågor, men har inga svar.
    De bästa filosoferna ställer de bästa frågorna.

    Beträffande just Kierkegaard, så har jag bara läst fragment av honom. Jag tycker att han ställer bra frågor om hur man som människa, utlämnad åt sitt eget subjekt, bör leva sitt liv. K:s idé om människans ”stadier” (som hon väljer själv) är intressant. Från det estetiska via det etiska (bättre) till det religiösa (bäst) stadiet. Man gör sitt eget subjektiva val. Lite av Hegels tes-antites-syntes.

    Kierkegaard lär ha sagt: ”Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges”. Inte så dumt.

    Det religiösa stadiet förstår jag nog inte. Jag håller med fysikern Ulf Danielsson, som brukar hänvisa till Harry Martinsson: ”I valet mellan Gud och GÅTAN, så väljer jag gåtan!” Eller med andra ord: acceptera att Du inte förstår, och försök inte ersätta ett mysterium med ett annat (Gud).

    Den gåta som här avses gäller universums existens, samt det faktum att komplexa biologiska strukturer kan ha ett MEDVETANDE, ett subjekt. Detta kan vetenskapen inte förklara. Och ännu mindre de som kallar sig ”mevetandefilosofer”.

Kommentera