Två dikter av Doris Kareva

Det var länge sedan jag läste en dikt av Doris Kareva, men nu ska jag läsa två, två dikter om kärlek:

Vägen slår fram ett mönster i stenen,
de ovanliga färgerna, en skönhet
som de inte ens själva visste fanns
eller kände –
ett mönster som försvinner vid torkandet,
men sparas i minnet.

Sådan är kärleken.



Den som lärt sig att älska
har lärt sig att dö.

Ju högre berg,
desto djupare dalar,
desto mer prövande är vägen
för den som vandrar i hjärtat.

Så mycket större är friden
när man inser att var man än finns
man alltid är framme.

bok

Översättningen från estniskan är gjord av Peeter Puide och förlaget är ellerströms.

PS Nu finns den fjärde intervjun i Salongens översättarserie inne, den med Janina Orlov.

Kommentera