Det här är viken på insidan av Dalaborgs fästning. Här bor ingen, men den här dagen simmar en svan omkring i det blåa och plockar lite förstrött i sig växter från sjöbotten. Den verkar inte ha några planer, inget mål – allt är runt och stilla och vassen böljar mjukt i höstsolen och ska inte heller någonstans.
Men så plötsligt blir allting annorlunda och det stillastående blir till riktning – svanen packar sin inre väska och ger sig av, idyllen drar upp blixtlåset och vattnet blir allvarsgrått.
