Exil: regression, amputation

Nyss läste jag Thomas Nydahls text om Dubravka Ugresics ”Smärtans ministerium” i senaste numret av Ariel. Jag vill här bara återge ett kort avsnitt, ett stycke där exilbegreppet med ett par snabba pennstreck definieras:

Den ende som avviker är Igor som svarar: ”Shit, I don’t have a biography!” Och det är hans insikt som också får Tanja att se, att exilen i sig är ett slags regression, vuxna människor förpassas till ett slags andra barndom.

När jag läst detta tog tanken ett hastigt kliv till ett ställe i Enzo Bettizas självbiografi ”Esilio”. Också här får vi en definition av vad exil kan innebära:

Jag tvingade mig att överleva i en falsk motvärld utan tyngdkraft, där jag låtsaslevde ett surrogatliv som jag varken upplevde eller kände, ett liv som var som en protes fäst vid mitt verkliga livs benstump – ett liv som amputerats när jag var arton år i Dalmatien.

portici

2 tankar om “Exil: regression, amputation

  1. Varifrån är bilden? Den är fin, jag har alltid gillat valv…

    När det gäller exil så tror jag att det finns olika stadier, varav det ena är amputation och det andra regression, men att det kan bli bättre också, kanske till och med utvecklas så långt som till fusion.

  2. Bilden är från Nowa Ruda (som en gång hette Neurode) i Dolny Śląsk (som en gång hette Niederschlesien) alltså ett område som många människor flytt både till och från under en inte så avlägsen tid.

    Visst håller jag med dig om att exil inte bara är detta värsta, fast det kanske är bra för människor som aldrig flytt någonstans ifrån att tänka på att de här stadierna finns och att flykt inte är att flytta helt enkelt.

    Jag ser människor i min familj, i min omgivning hantera det här med exilen på väldigt olika sätt bland annat genom förträngning av det man upplever/upplevt. Och det här med förträngningen tror jag till stor del hänger samman med att man är säker på att de som inte upplevt detta aldrig kommer att förstå. Därför ville jag ta upp den värsta sidan av exilen, för att visa att jag vet om den.

    Sedan betyder ju exil olika saker. I Bettizas fall är exilen på ett speciellt sätt total, eftersom han, även om han åker tillbaka inte kommer tillbaka, eftersom platserna ändrat identitet totalt, både vad gäller befolkning, språk och utseende.

Kommentera