Blogg

Som jag sa igår så har Svenska Institutets ledning (Madeleine Sjöstedt, Monika Wirkkala, Kurt Bratteby, Anna Rudels) manipulerat bort fem miljoner ur myndighetens årsbudget på ca 500 miljoner. Manipulerat eller ”flyttat” fem miljoner från svenskundervisningen i världen till för alla utanför ledningsgruppen okänd plats.

Låt mig nu rikta strålkastaren åt ett annat håll: Under höstens strider kring SI:s nedskärningar av kärnverksamheten har Madeleine Sjöstedt hävdat att dessa interna nedskärningar skulle bero på någon som kommer utifrån, från regeringshåll. Varje gång någon har kritiserat nedskärningsplanerna har SI svarat som en automat: ”Vi kommer att få budgetnedskärningar från regeringen”. Fast i lite ärligare stunder har man sagt att man inte kan bestämma något exakt förrän man fått budgetunderlaget. Men denna ärlighet är behäftad med märkliga fel i logiken. Varför bestämma om man inte vet?

Detta återkommande prat om kommande minskad budget var ett SKENARGUMENT. Och nu när budget är lagd, vet vi att budget är oförändrad.

ANSLAGEN UTIFRÅN ÄR OFÖRÄNDRADE. ALLA NEDSKÄRNINGAR AV SVENSKUNDERVISNINGAR KOMMER INIFRÅN, FRÅN SI:S LEDNING.

Det får väl sägas att skenargumentet var ett listigt drag och inte minst delar av den svenska pressen nappade glatt på det. Men nu är detta argument ur leken. Och så småningom väl också dess ursprung.

En och annan kanske undrar vad allt detta tal om SI:s tillkortakommanden och försyndelser handlar om. Nu vill jag därför ge en kortversion:

SI har varje år en budget på ca 500 miljoner.

Den del som går till stödet av undervisning om svenska språket och kulturen i världen har hittills uppgått till ca 13 miljoner kronor.

SI påstår sig vara i ett trängt ekonomiskt läge, men har trots detta på senare tid gjort rader av nyanställningar av kommunikatörer och informationsstrateger.

Plötsligt har man märkt att man levt över sina tillgångar och då slår man till mot något man tror man kan komma undan med, nämligen svenskundervisningen i världen (trots att det egentligen av tradition är SI:s kärnuppgift).

13 miljoner är inte mycket men det är pengar och SI får idén att ta fem miljoner därifrån för att lösa sina problem. SI TAR FEM MILJONER.

Men var ska man skära rent konkret? Man väljer stipendierna till utlandslektorerna, tar bort sju och sparar 1,4 miljoner. Man väljer en av de fyra som organiserar finansieringen av svenskundervisningen och sparar en bit till. Man skär på ytterligare några ställen. Man gör inga konsekvensanalyser. Går det så går det.

När man märker att man fått ögonen på sig säger man ”vi har ett stramt budgetläge”, ”vi måste se över kostnaderna” och ”vi prioriterar en bred service”. Och om någon frågar eller kritiserar upprepar man det och sedan upprepar man det igen.

Låt oss fortsätta vår genomgång av SI:s brevväxlingar angående de aviserade nedskärningarna av stödet till svenskan vid universitet utanför Sverige.

Den 13 december skrev Kurt Bratteby följande till en rad svenskinstitutioner vid universitet i Europa:

°°

”Bästa institutionschefer och lektorer i svenska språket,
 
Jag skriver till er för att informera om förestående förändringar i Svenska institutets stöd till svenskunderundervisning vid utländska universitet.
 
Svenska institutet (SI) har ett stramt budgetläge och vi behöver se över kostnader för många av våra verksamheter. Stödet till svenskundervisning i utlandet är en av de verksamheter som vi ser över. Ambitionen från vår sida är fortsatt att kunna erbjuda ett brett stöd för de studenter, lärare och institutioner som verkar inom svenskundervisningen i olika länder.
 
I rådande situation vill vi prioritera stöd till inköp av läromedel och litteratur, sommarkurser i Sverige för studenter och konferenser för lärare. För att SI:s kostnader ska rymmas inom kommande års budgetram behöver vi minska antalet stipendier till lektorer i Europa. De förändringar som vi nu informerar er om kommer att träda i kraft i samband med det nya läsåret, från hösten 2023. Vi har publicerat en kort nyhetstext om förändringarna på vår webbplats: https://si.se/forandringar-i-sis-stod-till-svenskundervisning-i-utlandet/
 
Vi kommer att ta personlig kontakt med de institutionschefer och lektorer som berörs för att informera er närmare om förändringar som berör er institution. Med anledning av att vi behöver avvakta regeringens beslut om regleringsbrev och budget för SI:s verksamhet 2023 kommer vi att kunna lämna definitivt besked om vårt fortsatta stöd först i början av januari nästa år. Jag förstår att ni som företräder institutioner med lektorer med stipendium från SI behöver få besked snart för er planering inför nästa läsår. Ni är välkomna att kontakta mig med eventuella frågor, vi återkommer till er så snart som möjligt.
 
Med vänlig hälsning, Kurt Bratteby”

°°

Chockade, oroliga och undrande svar kommer kort därefter till Bratteby från svenskinstitutionerna.

°°

Fortfarande i december, oklart exakt när eftersom registrator inte kan ge någon uppgift om detta, svarar Bratteby följande:

”Tack för brev till SI:s ledningsgrupp med anledning av aviserade förändringar i SI:s stöd till svenskundervisning i utlandet. Som framgår av den information som finns publicerad på SI:s webbplats ser SI över myndighetens verksamhetsbudget med anledning av ökade kostnader. Detta kommer bland annat att påverka stipendiestödet till svensklektorer i Europa. Vilka och hur många stipendier som kommer att dras in beslutas under januari nästa år, när vi tagit del av regeringens beslut om regleringsbrev och budget för SI:s verksamhet. (https://si.se/forandringar-i-sis-stod-till-svenskundervisning-i-utlandet/ )

Med anledning av detta har jag tillskrivit de institutioner och lektorer i Europa som kan komma att bli berörda av förändringar i SI:s stöd. Informationen har medvetet riktats till de institutioner som kan bli berörda, eftersom långt ifrån alla institutioner kommer att bli det. Jag har också mycket tydligt meddelat att vi återkommer till berörda institutioner så snart som möjligt och uppmanat dem att ta kontakt med mig med eventuella frågor. Många har också hört av sig till min kollega Monika Wirkkala och mig.

Viktigt att notera är att svensklektorerna inte är anställda av SI, utan av de lokala universiteten. I ett antal länder är lärarlönerna låga och SI har förmedlat stipendier till lektorerna för levnadsomkostnader. Att några lektorer inte längre kan få stipendier betyder inte att deras anställning därmed upphör. Sammantaget finns det uppskattningsvis ca 600 lokala lärare på institutioner runt om i världen som undervisar i svenska, endast 20 av dem uppbär idag stipendier från SI.

Från den 1 januari kommer min kollega Monika Wirkkala att ansvara för SI:s stöd till svenskundervisning i utlandet. Monika kommer att ha en dialog med alla berörda institutioner i början av januari.”

°°

Då ska vi se hur Bratteby i brev 1 motiverar nedskärningarna: Han säger ”stramt budgetläge” men inget om vad det handlar om. Sedan följer en intetsägande fras: ”vi behöver se över kostnader för många av våra verksamheter.” Därefter närmar han sig saken något: ”Stödet till svenskundervisning i utlandet är en av de verksamheter som vi ser över.” Men vad är ”se över”? Och så kommer mantrat om ”brett stöd”. Sedan får vi veta att ”den rådande situationen” gör att SI vill ”prioritera stöd till inköp av läromedel och litteratur, sommarkurser i Sverige för studenter och konferenser för lärare.” Vilken rådande situation? Nej, det får vi inte veta. Därefter drämmer han utan att ge någon motivering till med ”För att SI:s kostnader ska rymmas inom kommande års budgetram behöver vi minska antalet stipendier till lektorer i Europa.” Och fortfarande vet vi inte vilka kostnader det är fråga om. Efter detta dråpslag som alltså inte motiveras med något handfast kommer en beskrivning av nedrivningsprocessen.

Brev som uttrycker bestörtning och rådlöshet strömmar in från svenskinstitutionerna. Kan detta vara sant? Vet ni ingenting om vår verksamhet? Är detta tillåtet? etc etc

Bratteby svarar med samma formulering till alla även om det naturligtvis står olika saker i de olika breven: Än en gång meddelas att SI ”ser över” sin budget ”med anledning av ökade kostnader”. Fortfarande inget om vad det rör sig om för kostnadsökningar. Och så upprepar han att det är stipendiestödet till svensklektorer som kommer att drabbas. Fortfarande inte ett ord om varför SI vill spara just på detta som utgör en försvinnande liten del i SI:s hela budget. Sedan fortsätter han i ullstrumporna: ”Vilka och hur många stipendier som kommer att dras in beslutas under januari nästa år”. Därefter pratar han lite om att det hela är beroende av regeringens regleringsbrev, som vi tidpunkten då brevet skrevs inte kommit. Men varför kommer då dessa aviseringar före regleringsbrevet, skulle man kunna fråga sig. Mot slutet kommer den cyniska frasen: ”Att några lektorer inte längre kan få stipendier betyder inte att deras anställning därmed upphör.” Nej, de får leva på 6000 kr i månaden och det är väl inget problem?

Ja, och till sist säger han att det är Monika Wirkkala som tar över hans post efter nyår. Det är nämligen så att de här cheferna cirkulerar för att bilden inte ska bli för klar för en utomstående.

°°

Kortversionen:

Kurt Bratteby: Vi behöver dra in stipendier till svensklektoraten eftersom vi har ”ett stramt budgetläge”. Vi prioriterar ”bred service”.

Svenskinstitutionerna (i bestörtning): ????

Kurt Bratteby: Vi behöver dra in stipendier till svensklektoraten eftersom vi har ”ett stramt budgetläge”. Vi prioriterar ”bred service”.

SNU (Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i udlandet) har vänt sig till Svenska institutet med en allvarlig maning att inte obetänksamt och i hast förstöra vad som tagit årtionden att bygga upp. Madeleine Sjöstedt har svarat.

När vi nu läst igenom brevväxlingen mellan medlemmarna i SNU och Madeleine Sjöstedt för Svenska institutet, kan vi ta oss en närmare titt på det centrala budskapet i SNU:s brev och vad Madeleine Sjöstedt har för svar på det.

SNU:

”Det er derfor med stor alvor og bekymring, at vi i de øvrige nordiske landes tilsvarende organisationer ser på de besparelser, som Svenska institutet planlægger at gennemføre. Hvad der har taget mange år at opbygge, forankre og udvikle, kan på få øjeblikke være tabt. I en verden præget af krig, oprustning og forandrede relationer mellem lande er den erkendelse og viden om os selv og hinanden, vi opnår gennem kunst, sprog og kultur mere vigtig, end den længe har været.

Tillsvarende er det nordiske samarbejde nødvendigt og helt afgørende for, at vi i fællesskab kan løfte den opgave, det er at undersøge, bevare, fremdrage og undervise i Nordens sproglige och litterære landskaber. I Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i udlandet (SNU) vil vi derfor opfordre til, at Svenska institutet fortsat prioriterer svenskundervisningen rundt om i verden og bidrager til det nordiske samarbejdes enestående muligheder for at fremme udvekslingen mellem de nordiske lande og resten av verden.

De nordiske sprog udbydes som regel fra det samme institut ved de forskellige universiteter, hvad der giver anledning til et stærkt og varigt samarbejde de nordiske lektorer imellem. Vi håber, at disse miljøer også fremover sættes i stand til att arrangere kulturfestivaler, forfattermøder, film- og teaterforestillinger og tage initiativ til oversættelser, seminarer og konferencer. De kaster så meget mere av sig, end det koster.”

Madeleine Sjöstedt:

”SI har inga planer på att sluta bidra till samarbetet mellan våra nordiska länder på universitet runt om i världen. Vi fortsätter som tidigare att prioritera en bred service inom svensk undervisning, bland annat i form av gästföreläsare, sommarkurser och läromedel, till utländska universitet som undervisar i svenska.

Inför 2023 behöver vi dock, precis som många andra svenska myndigheter, göra en generell översyn av budgeten, bland annat på grund av ökade kostnader. För att dessa kostnader ska rymmas inom kommande års budgetram ser vi bland annat över svenskundervisningen. Vi kommer att behöva minska antalet stipendier till lektorer i Europa. Vilka och hur många av de för närvarande 20 stipendier som dras in beslutas i januari nästa år, när vi tagit del av regeringens beslut om regleringsbrev och budget för SI:s verksamhet.”

°°

Brevet från SNU andas en uppriktig och passionerad ambition att rädda något värdefullt som riskerar att förslösas eller dras i smutsen genom SI:s nedskärningar. Man säger: ”Hvad der har taget mange år at opbygge, forankre og udvikle, kan på få øjeblikke være tabt.” Man poängterar det betydelsefulla i det nordiska samarbetet för att genom undervisning, utbyte och information främja och stödja de nordiska språken och litteraturerna i världen. Man uppmanar SI till besinning.

Sjöstedt ignorerar det nordiska brevet huvudinnehåll och pratar, som i sina andra svar på kritiska brev, om att ”prioritera en bred service” och rabblar upp de tre vanliga komponenterna i detta breda: ”gästföreläsare, sommarkurser och läromedel”. Sedan kommer något om ökade kostnader, som vanligt helt ospecificerade. Och till sist säger hon att hon vill täppa till de hål i SI:s ekonomi som av ospecificerad anledning uppstått genom att dra undan mattan för sju lektorstjänster i Europa genom att strypa stipendierna till dessa.

°°

Kortversion:

SNU: Hvad der har taget mange år at opbygge, forankre og udvikle, kan på få øjeblikke være tabt.

Sjöstedt: prioritera bred service…

SNU: Vi vil ”opfordre til, at Svenska institutet fortsat prioriterer svenskundervisningen rundt om i verden”.

Sjöstedt: Vi tänker ”minska antalet stipendier till lektorer i Europa”.