En av de böcker jag läser just nu heter ”The Early Slavs – Eastern Europe from the Initial Settlement to the Kievan Rus” av Pavel M. Dolukhanov. Ja, titeln är kanske lite missvisande eftersom texten börjar med att beskriva förlopp som skedde för årmiljoner sedan då det ännu inte fanns några människor på jorden. Men jorden fanns och så småningom lade sig land och hav ungefär där de ligger nu. Nej, jag tänker inte återge bokens innehåll utan jag vill visa er vad det var som fick det att svindla för mig i förrgår. Det står visserligen att det handlar om något som är osäkert och inte bevisbart, men nog låter det ändå sannolikt? Grundtanken är att de uraliska språken (finsk-ugriska och samojediska) fanns i östra Europa långt före de indoeuropeiska och genom att undersöka gemensamma ord i en rad moderna uraliska språk i olika delar av Eurasien har man dragit slutsatser om hur människorna som talade dessa språk levde för kanske 7-8000 år sedan. De gemensamma orden man funnit härrör från områdena fiske, jakt, växter, föda, bostäder, föremål, ämnen och kallt klimat. Detta ordförråd får alltså bilda ramen för hur dessa folk levde i de områden som nu är Ryssland väster om Ural för länge sedan och hur de talade. Men läs själva, jag kanske förvränger texten i min iver…
