Idag hade Miki och jag två mål när vi gick till stan. Det första var det där vanliga tjatiga om tågen går till Rijeka som de ska. Och se, det har hakat upp sig igen. Morgontåget går inte längre än till Ogulin, sedan blir det buss och då får ju inte Miki åka, eftersom han är hund – utom på lördagar och söndagar, då allt är tåg. Jaha. Men så visade det sig att middagståget till Ogulin har en anslutning till Rijeka som faktiskt är ett tåg. Så vissa möjligheter har vi. Jag tänker åka någon gång när vädret är vackrare där än här, just nu är det för vackert här, 19° i skuggan, fast blåsigt och lite mulet av och till, men härlig luft.
Det andra målet var magnoliorna. Jag ville se hur långt knopparna kommit, ganska långt faktiskt. Så vi stod en stund under träden och jag tittade upp i knoppvimlet.
Vackert och hoppingivande, vår även detta år!
Och så gick vi förbi den gula Umjetnički paviljon, Konstpaviljongen, och vidare upp mot Trg och sedan uppför trapporna till Dolac. Jag trodde att jag ville köpa en burek i ”hålet” under fruktmarknaden, men så visade det sig att jag hade ett annat mål. Till Amfora ville jag för att äta en liten fisksoppa. Ja, och så satt vi där invid en betongpelare och jag åt min soppa och räckte ner någon liten fiskbit till Miki. Och så rullade dagen vidare och vi gjorde det vi gjorde.