Den 22 november kom ett par frågor från Sveriges Radio om de aviserade nedskärningarna av stödet till svenskan i världen till Svenska institutets presschef Hanna Hessling. (Nedanstående kommer på förfrågan riktad till UD:s registrator från Anna Buhré Kervefors på UD.)
(SI har å sin sida inte velat lämna ut denna mailväxling förrän på en direkt fråga idag rörande Hanna Hesslings mailväxling med UD.)
Frågor från P1:
”Hej Hanna,
Tove Lindell heter jag och jobbar som reporter på kulturnytt i P1. Skriver då vi fick ett mail skickat
till redaktionen där det stod om ett beslut som har fattas i dagarna om en halvering av budget
för Svenskan i världen – högskolestudier i svenska språket som tidigare fanns på 50 platser i
världen – nästa år är nere i 13. Har därför några frågor som jag undrar om jag skulle kunna får
svar på rörande detta som jag bifogar nedan.
Varför har budgeten för svenskundervisning skurits ned?
Verksamheten beskrivs av vissa som själva grundbulten i SI:s verksamhet, vad motiverar
nedskärningen?
Hur stor är nedskärningen och vilka effekter får det?”
°°
Först på svarssidan något SI-internt om hur man ska bära sig åt när man besvarar P1:s frågor:
”Ämne: Svar från Kurt om lektoraten
Hej!
Här kommer förslag på skriftligt svar (från Kurt) till DN Kultur och P1 kultur, synkat och godkänt
av Kurt, Monika och Doug.”
Intressant detta med ”förslag”. Vi har fått en fråga, hur ska vi slingra oss här?
Sedan följer då Kurt Brattebys svar eller svarsförslag:
”Förslag på svar nedan:
SI har enligt myndighetsinstruktionen i uppgift att stödja undervisning i svenska som
främmande språk på högskolenivå i andra länder. Inom ramen för denna uppgift ger SI stöd till
akademiska institutioner i utlandet som med egen finansiering bedriver undervisning i svenska
och om Sverige. Fokus ligger på att stärka lärares förutsättningar att sprida kännedom om
Sverige och det svenska språket. SI erbjuder verktyg som ger lärare och lektorer en uppdaterad
Sverigebild och stärker deras förutsättningar att sprida kännedom om Sverige och det svenska
språket i utlandet.
SI gav 2021 stöd till 223 akademiska institutioner i 37 länder. Knappt 35000 studenter läste
svenska vid något av lärosätena. Flest institutioner finns i Tyskland och i USA, Frankrike och
Polen.
SI förmedlade även 25 under 2021 stipendier till lektorer som undervisar i svenska på lärosätena.
Inför 2023 sker en översyn av stödet till lektorer och bidragen till institutionerna. Viktigt att
notera är att svensklektorerna inte är anställda av SI, utan av de lokala universiteten.
I ett antal länder är lektorslönerna låga och SI har därför förmedlat stipendier till lektorerna för
levnadsomkostnader. SI kommer även fortsättningsvis att förmedla lektorsstipendier, men till
något färre institutioner. Ca 6-8 stipendier behöver dras in på grund av minskad budget.
Budgetneddragningen i verksamheten och vilka stipendier som ska dras in är inte beslutade ännu.
SI:s breda stöd till det stora antalet institutioner i världen som undervisar i svenska kommer att
fortsätta, om än i något minskad omfattning.”
°°
Låt oss då i vanlig ordning försöka plocka ut kontentan ur detta:
Sveriges Radio: Varför har budgeten för svenskundervisning skurits ned?
Kurt Bratteby: Inför 2023 sker en översyn av stödet till lektorer och bidragen till institutionerna.
Sveriges Radio: Verksamheten beskrivs av vissa som själva grundbulten i SI:s verksamhet, vad motiverar nedskärningen?
Kurt Bratteby: Budgetneddragningen i verksamheten och vilka stipendier som ska dras in är inte beslutade ännu.
Sveriges Radio: Hur stor är nedskärningen och vilka effekter får det?
Kurt Bratteby: Ca 6-8 stipendier behöver dras in på grund av minskad budget. (Effekter?): SI:s breda stöd till det stora antalet institutioner i världen som undervisar i svenska kommer att
fortsätta, om än i något minskad omfattning.
°°
Jaha, Bratteby tar yxskaftet till nya nivåer. Vi ser lätt vad Sveriges Radio vill veta och lika lätt ser vi att man med någon smulas undantag inte får det.
Svenska institutet gör stor sak av just kommunikation.
