Offer på Pax Russicas altare?

Enligt en nyss genomförd opinionsundersökning i Ukraina vill 80% inte byta ukrainsk jord mot fred, endast 10% kan tänka sig det. Om inte detta är ett klart budskap, så finns det nog inga klara budskap. Trots att en överväldigande majoritet av ukrainarna inte vill ge upp och sträcka vapen för att trampas av det våld som kallas Pax Russica, finns det ändå många i Väst som gärna skulle vilja påtvinga ukrainarna detta. Ett av skälen är att man inte bryr sig om ukrainarnas öde särskilt mycket, ett annat är att man är rädd om det egna skinnet eller för som det heter ”en eskalering”. Man säger saker som – om man helt bortser från det konkreta sammanhanget, från det som händer i Ukraina idag – alltså i abstraktionernas värld kunde låta rimligt, att ”det är fel att skicka vapen om man vill ha fred”. Problemet är att man just bortser från att människor varje dag dödas och lemlästas för att man lider brist på vapen att försvara sig med. Dessa slöa ogenomtänkta fredsmaningar från en rad västliga aktivister går, om lämnar abstraktionerna och ser på levande eller döende världen, att identifiera som upprop av typen: Pacifism för folkmord! Man vill ”för fredens skull” offra dem som angripits och angrips av en helt hänsynslös och mordisk angripare som har som mål att utplåna allt ukrainskt.

En del av de här apologeterna talar tydligt men de flesta av dem mumlar och hummar, möjligen för att de ändå anar att de är ute i skumma ärenden. Ett typexempel jag nämnt tidigare är Noam Chomsky. Han aktar sig noga för att göra alltför klara ställningstaganden. Man tvingas att läsa långa texter eller lyssna på ändlöst slingrande anföranden om man ska kunna se vad han egenlogen säger. Och det är min själ inget nöje. Jag har dock tvingat mig att lyssna igenom åtminstone en av intervjuerna av Jeremy Scahill med Chomsky på temat ”the Russia-Ukraine War, the Media, Propaganda, and Accountability" och Chomskys resonemang går ungefär så här: Det är USA:s fel att Ryssland angripit Ukraina. Vidare säger Chomsky att putin är omöjlig att begripa sig på (och därmed väl ingen man kan lita på?), men att USA måste förhandla med honom. Sedan säger han, utan att tänka det minsta på orsakerna till Kryms nuvarande befolkningssammansättning (fördrivningarna av krimtatarerna, övergreppen mot ukrainarna förtigs eller "glöms"), att befolkningen på Krym "gillar att vara under Ryssland". Vidare att USA och Ryssland är lika skyldiga till kriget som pågått sedan 2014 i Donbas. Och han tycker att Donbas väl "skulle kunna bli som Schweiz eller Belgien"!!! Och basen för hela resonemanget är att Ukraina bör neutraliseras och desarmeras. Och om Zelensky säger han en rad besynnerliga ting som glider hit och dit. Han försöker ena stunden säga att Zelensky inte egentligen är för den här ”eskaleringen", andra stunden att Zelensky är på fel väg och däremellan strör han in påståenden om att han karikeras och mytologiseras av sådana som ”stöder kriget”. Det Chomsky säger är som helhet väldigt halt och slirigt och hos mig väcker det den starkaste olust – som att gå längre och längre ut i en sankmark…

Många ”intellektuella” i Väst tycker att Chomsky är ”en klok och modererande röst” i en tid av ”krigshets och eskalering”. De tycker så av lättja kanske, eller av feghet och cynism. Och de blundar för att de genom att följa Chomskys väg går i Rysslands ledband. Och att de genom sin feghet bär fram ukrainarna som ett offer på Pax Russicas altare.

3 kommentarer till “Offer på Pax Russicas altare?”

  1. Jag instämmer helt och fullt! Ännu en gång – liksom inför Hitlers barbari – visar sig de ”intellektuella” sakna intellekt.

Kommentera