Sedan Alex och Federico reste har Miki och jag mest levt hundliv i hamnkvarteren eller ute på vår ”strand”, ett liv under solen. Flera gånger om dagen träffar vi hans hamnflicka och så leker det bland brädstaplarna. Miki får vara fri fast jag måste vara vaksam så att han inte får syn på någon katt att jaga, för då blir det farligt av flera skäl. Ett är lastbilarna.
Ofta fortsätter vi från hamnområdet ut till havet och där är det lättare för vi är långt från allt eller i alla fall från det mesta och färre faror lurar.
Hemma hos Mamma Maria finns Lily och hundarna får ibland något gott av Maria. Båda hundarna är mycket välartade och ingen försöker tränga sig före den andra.
Imorgon bitti bryter Miki och jag upp och vi är ganska säkra på att komma åtminstone till Ogulin. Sedan kan det bli svårare men kanske får vi åka med bussen till Generalski Stol och då kommer vi hem under dagen. Annars blir det kanske ett kvällståg om det nu verkligen finns. Tågtrafiken här i trakten är ett lotteri.