Miki och svanarna

Sommaren är tillbaka eller kanske har den börjat igen. Det ska tydligen bli mer och mer sommar den kommande tiden. Och jag vet ju vad jag tycker om: Sommar! I slutet av förmiddagen efter diverse barsittande tog Miki och jag spårvagnen till Jarun. Vi steg på vid Držićeva för att slippa byten och åkte sedan de 15-16 stoppen. Miki var lite otålig mot slutet och försökte gång på gång smita av, men jag var glad åt resan inte minst den där långa kurvan någonstans vid Studentski dom Stjepan Radić. Det känns som om man kommer särskilt långt just där. Vi steg av vid hållplatsen som heter Jarun (jag tror den hette något annat förut) och gick sedan längs Hrgovići ulica som leder vinkelrätt från spårvagnslinjen. Det är sommar men det är inte hett och det finns mycket träd längs gatan så vi gick i skuggan rakt fram mot sjön. Vi gick in genom en ingång där det stod att hundar måste ha koppel och vi var ju ”in regola” så inga bekymmer där. Efter att vi passerat en bro var vi framme på den ö jag brukar bada ifrån. Den har säkert ett namn, men just nu minns jag inte. Vi gick en bit under träden, en del är nog fruktträd, tills vi kom till ”min strand”. Runt om var det ett par gubbar som fiskade, men på passande avstånd. Jag tog fram den långa linan ur ryggsäcken och band Miki vid ett träd, en poppel kanske eller en al. Ja, och så gjorde jag sådant man gör när man tänker sola och bada. Framför oss i vattnet växte lite näckrosor och där utanför simmade svanarna.

Miki blev genast intresserad och även om han egentligen inte badar så klev han ganska långt ut i vattnet med ögonen på svanarna. Han tittade utmanande på dem.

Och de kände sig utmanade och en av dem simmade fram och väste ihållande och gjorde sedan en snäv gir. Miki kände att han är en jägare och tog några snabba skutt mot svanen som då tyckte att det var bäst att ge sig av.

Detta upprepades ett par gånger och då och då kände jag mig manad att ingripa, så jag drog in Miki i linan och skakade hotfullt handduken mot svanarna. En bit ifrån oss dök efter några timmar en man upp. Han klev lugnt ut i vattnet bland svanarna och simmade sedan med dem eller i alla fall ganska nära dem.

Själv var jag noga med att inte gå i när svanarna var i närheten. De hade säkert nupit mig om jag vågat mig på att simma bredvid dem. Miki tittade länge skeptiskt på mannen och svanarna.

Kommentera