Mitt i detta undantagstillstånd nådde ett paket min brevlåda. Det innehöll en bok och på försättsbladet finns en kort hälsning. Den lyder: Till Bodil och Miki – varmaste hälsningar, Eva. Jag lägger boken här på Mikis ulltäcke, det som en gång var Londis.
Jag tar upp den igen och läser dikten på sidan 40 högt för min krushårige lille vän:
Vandraren
(Miki)
Går ned i djurtassarna
Lädernosen har sin egen
sträva stig att följa
Örons vimpelspel
Marken tjuvlyssnar, en bris
vinglar förbi med klippt gräs
För stor för två ögon
är blicken
”… en bris
vinglar förbi med klippt gräs”.
Underbart!