Eftermiddagskvällen rullar fram

Dagen som började lite tvekande i blekgrått spändes upp till ett brokigt parasoll som nådde sina höjdpunkter på seneftermiddagen och förkvällen. Jag tog spårvagnen in till stan och klev av på Trg, hastade uppför trapporna till Dolac, drog ett varv runt torget

bild1-68

och klev in på Amfora där Duilio redan satt. Strax efter var Domagoj där. Vi bestämde oss för ett bord på övervåningen vid fönstret (jag har ätit där med Alex och Federico en gång). En av de glada favoritservitriserna kom halvt dansande uppför trappan och började med att sjunga en duett med Duilio. Sedan beställde vi lignje na žaru och blitva och vitt vin, det där ju det man beställer där.

bild2-68

Vi åt och skämtade och pratade om språk och mat och Slavonien. Domagoj sa att den västliga porten är vid Novska, så nu är det snart sant. Vi doppade bröd i olivoljan som stod på bordet och Duilio berättade om den dåliga olivskörden i Italien. Inte en enda oliv hade hans fars odlingar vid Ciminna givit det här året! Servitrisen kom upp och sjöng en stump med Duilio igen och vi åt. Alltemellanåt plockade Duilio upp lite rädisor och mandariner ur sina torgkassar och vi åt av dem också. Sedan måste Domagoj ge sig av, han river biljetter på HNK och han måste vara i tid. Strax efteråt bröt Duilio och jag också upp och gick nerför den smala trappan och tog farväl av alla vid bardisken. Jag passade på att ta en bild på Duilio och den sjungande servitrisen.

bild3-68

Vi ringlade runt lite på olika ärenden och köpte bland annat kakor på Amélie för Duilio ville jämföra dem med dem han själv nyss bakat. Och så gick vi ner mot Kino Europa till Kavanica där mittemot för där väntade Maria och Linda på oss. Vi beställde ut – för vi satt ute nu – ditt och datt, men ganska snart måste Linda gå, men i stället dök Toma, Zdenka och sedan Tomas bror Juraj upp. Vi pratade lite om filmfestivalen som kommer och om att Maria och jag ska se Duilio dansa igen nu på fredag. Ja, och så föreslog vi varandra lite luddigt att vi ”alla” ska gå på Romski restoran och äta japrak och burek och annat som Vesna kan laga till… Ja, la vita è bella, život je lijep…

2 tankar om “Eftermiddagskvällen rullar fram

  1. Så då vet jag vad grillad bläckfisk heter på kroatiska. Ser så jäkla gott ut. Nåt helt annat än mosbricka även om det också rymmer en värld.

  2. Haha, Anneli, ja, annat än mosbricka minsann, men mosbricka är som du säger ett roligt och spännande ord, som gömmer på mycket.

Kommentera