Existens

Tunga dagar, trötta, trots solen, trots värmen. Oformliga massor av gjort och ogjort ligger runt mig. Vilket är vilket? Till natten stjälper jag mig i säng och faller handlöst genom lager efter lager ner i sömnens medvetslöshet. Och vaknar jag någon gång i mörkret kan det hända att jag inte vet mitt namn eller vem jag är. Jag orkar sällan skilja ut min egenart ur myllret eller tomheten för det kräver ansträngning. Släpper jag efter är jag en obestämd del av alltet. Och det går inte att se om detta är till sorg eller till glädje.

Kommentera