Hljeb

Kanske är jag lite nördig nu. En fas? Nytt ord att gräva i. I historien ”Jakov i Ana” (i ”min bok", ni vet) stötte jag härom dagen på ordet ”hljeb”. Det är bröd och på kroatiska heter bröd normalt ”kruh”, men det här ”hljeb” verkar finnas eller ha funnits och på serbiska tror jag att bröd heter ”hleb”. Ja, och det gör det på tjeckiska också, fast ”chléb”. Tänker mig något liknande på polska.

Plötsligt minns jag ett ord från min barndoms lantliga småländska somrar: Ordet ”lev”. Tant Ingekvist bakade gärna och hon kallade brödkakorna för ”levar”. Första gången jag hörde henne säga det var jag sex eller sju år och jag tog in det i mitt ordförråd på det sätt som man gör i den åldern, för alltid eller för hela livet.

Och på tyska – det vet jag också sedan mycket länge – heter brödkaka ”Laib”. Ja, med ”ai” för att inte blanda ihop det med ”Leib” som betyder ”kropp”, fast kanske har de två orden med varandra att göra.

Jag läser en för mig inte helt glasklar text i Hellqvists ordbok om ordet. Eller början är väl det. Jag får veta att ”lady” ursprungligen betydde ”brödbakerska” och att ”lord” ska ha betytt ”brödherre”. Men så dyker ordet ”varav” upp. Det står ”av germ. *hlaiba-, varav lapska laipe…samt väl också fslav. chlebu”. Betyder detta att de ovannämda slaviska orden skulle vara lånade från germanska språk? Och är det i så fall sant?

Vid sidan av fortsätter jag att tro eller vilja att det finns en förbindelse mellan ”kropp” och ”brödlev”. Jag är fascinerad av lingvistik, tro mig, men jag hamnar lätt i ”modus imaginativus”.

5 tankar om “Hljeb

  1. Nördigt eller inte men sådana här betraktelser är både spännande och intressanta. Jag minns också ordet ”lev” från min norrländska barndom. Även jag har läst i din ordbok och noterar kopplingar till både samiska (”lapska” som Hellquist helt okorrekt skriver) och finska och även grekiska! Men det mest spännande är väl att han skriver att ”Möjl. är dock stammen lånad från något icke indoeur. språk”.

    Jag har inget cyriliskt alfabet på min computer men på ryska heter väl ”bröd” också ingefär ”chleb”. Jag kommer också att tänka på de ganska hemska ”lebkuchen” som man översvämmas av i juletid.

    Att ordet för ”bröd” är spritt över många olika kulturer är väl rätt naturligt liksom det faktum att bröd i formen ”tunnbröd” (mjukt eller hårt) förekommer över hela klotet.

    I början av vår tid i Wien, alltså för nästan 40 år sedan, saknade vi vanligt tunnbröd. Vi fann emellertid att det judiska ”matza” som fanns överallt var en mycket bra ersättning..

  2. Jag vet inte om man kan säga att det är inkorrekt att skriva ”lapska” på Hellqvists tid. Hette det inte ofta/delvis så då? Det står något om Lebkuchen i artikeln också. Själv gillar jag Lebkuchen – en smak från den tyska delen av min barndom.

    Jo, jag tror det heter ungefär så som du säger på ryska. Och jag tycker också det där med det eventuella icke-indoeuropeiska ursprunget är intressant. Har du någon tysk etymologisk ordbok? Kunde du i så fall kolla Laib? Kanske finns det mer att hämta? Eller finns det någon modernare svensk etymologisk ordbok?

  3. Nåbgon tysk etymologisk ordbok har jag inte. Duden säger: ”mittelhochdeutsch leip, althochdeutsch (h)leib; wahrscheinlich eigentlich = ungesäuertes Brot; ai-Schreibung seit dem 17. Jahrhundert zur orthografischen Unterscheidung von Leib” men det leder oss knappast vidare.

    Tanke: Är hebreiska ett indo-europeiskt språk? Jag vet inte.

    Det där med ”korrekthet” var naturligtvis menat som en ironisk spark åt vår egen tid.

  4. Aha – moi trögfattad angående sparken åt vår egen tid. Nej, hebreiska är inget indoeuropeiskt språk. Semitiskt språk som väl är släkt med hamitiska. Fast nu går hjärnan på fribete här.

    Ja, det där med Laib och Leib vecklar jag ju in mig i här ovanför…

  5. Kollade hamitiska och det visade sig att den beteckningen numera kan ha rasistiska övertoner, så det går väl inte mer. Fast annars minns jag något vagt om två män – bröder? – som hette Sem och Ham och ja, sedan blev det semitiska och hamitiska folk och språk i en förlängning, men tydligen inte längre.

Kommentera