Påsken rann bort i regn, men innanför regnet levdes glada dagar och nätter här på Hvarska 10 eller på barer och restauranger runt om i Zagreb eller hemma hos någon i vänkretsen. Jag hade besök av en vän från avlägsna tider och vi byggde oss en bro av och över de trettio åren som gått dessemellan. Ibland skojade vi om att alltsammans var en lång vindränkt bikt, men egentligen var detta nog mer sanning än skämt. Fast roligt var det, ofta hejdlöst roligt. Och den här speciella glädjen ligger ännu kvar i rummen.
Här på bilden bildar Londi och jag ett svart bakvänt L med två ljusknappar i vinkeln:
Ja, där kom även bildbeviset. Låter väldigt roligt! Och Londi ser ut att tänka ”Ack ja!”
Jag önskar dig en skön helg, Bodil.
Tack, detsamma, Marlena!
PS Londi tyckte rakija-kvällen i min bar här i bottenvåningen var bäst. Då var det många av de pilkastande männen som klappade henne och gosade med henne.