Dva se draga

För några månader sedan satte jag med Amras hjälp ihop ett slags provöversättning av en sevdalinka jag tycker mycket om. Nu har jag under några sena kvällar försökt göra denna text till något som liknar poesi. Jag vet förstås att det egentligen inte går, men också det omöjliga måste någon gång försökas. Och detta är inte min slutliga version, utan jag tänker mig den som en början på den som en dag ska komma.


en kanske alltför nordlig melankoli…

Här är först originalet:

Dva se draga vrlo milovala
Na jednoj se vodi umivala
O jedan se peškir otirala
Jedno ljeto niko ih ne znade
Drugo ljeto svako ih saznade
Saznade ih i otac i majka
Majka ne da da se ljube dragi
Pa rastavi i milo i drago

Dragi dragoj po zvijezdi poruči
Umri draga dockan u subotu
Ja ću, junak, rano u nedelju
Što rekoše, to i učiniše
Draga umrije dockan u subotu
Dragi umrije rano u nedelju
Ukopaše jedno kraj drugoga
Kroz zemlju im ruke sastaviše
A u ruke zelene jabuke

Malo vrijeme po tom postajalo
Više dragog zelen bor nikao
A viš’ drage rumena ružica
Pa se vije ruža oko bora
Kao svila oko kite smilja
Kao svila oko kite smilja

Här kan ni höra Damir Imamović sjunga sången.

På några ställen har jag slitit mig lite från ursprungstextens betydelser och ordalydelser, men då bara obetydligt. Och som ni ser har jag släppt nästan alla rimmen, men här och där har jag försökt ersätta dessa med andra bindningar. Och visst förlorar alltsammans i djup och intensitet, men någon aning om vad originalet säger kan detta försök kanske ändå ge. Fast vad kan jag veta om det egentligen?

Två älskande smektes så ömt
Vid källan de sina anleten tvådde
Med en handduk de torkade sig
Första sommaren ingen visste
Andra sommaren alla visste
Då visste både far och mor
Mor ville inte deras kärlek
Hon skilde den ljuva från den kära

Genom stjärnan sade han till henne
Dö du, min kära, sent på lördagen
Jag skall dö tidigt på söndagen
Och de gjorde som de sagt
Hon som älskade dog på lördagen
Han som älskade dog på söndagen
De begravdes sida vid sida
Genom jorden deras händer möttes
och i händerna fanns gröna äpplen

När så en liten tid förrunnit
Fanns på hans grav en gran så grön
På hennes en ros så röd och skön
Och rosen slingrar sig kring granen
Som silke kring ett blomsterfång
Som silke kring ett blomsterfång


också denna bild får vi tänka oss som en översättning

4 tankar om “Dva se draga

  1. Hej, skulle förska precis lära mig den här sången utantill och hittade din översättning. Vad vackert du översätte! Kan man hoppas på flera överstättningar av bosniska sevdalinkasånger? Delar denna översättning gärna med bosniska facebookgruppen om det är ok.

  2. Det är klart att det är, Amra. Som jag säger ovanför texten är det förstås du som lagt grunden till översättningen. Om du hjälper mig, så översätter jag gärna fler.

Kommentera