Äntligen har jag vågat tömma kamerans innehåll in i fotoprogrammet jag har i datorn (på sistone har telefonen fått vara min enda kamera). Det är något fel på det ena eller andra, men nyss lyckades jag i alla fall för stunden lura tekniken genom att luta kameran ”på ett speciellt sätt”. Och ut i ljuset kom sensommardagar vid den slovenska medelhavskusten. För några ögonblick kände jag mig förflyttad bakåt till de där lätta lättsinniga dagarna av sol och hav och Pirans sköna byggnader, gränder och torg.
Se här en utblick från en gränd, en utblick mot segel och hav och sommarklädda människor:
