El mar xe sempre là
El mar de Fiume, oh quel
almeno lù xe sempre
al suo posto a contarne
morti, pari, e nipoti.
Sta là con un grand’ ocio nero nero
che de sera el xe rosso:
me par che ’l piansi.
Med den här dikten av Giacomo Scotti lämnar jag pausträdet för några dagar vid just detta hav.
PS I Salongen finns nu den sista texten för säsongen.