Radnička cesta – kontraster

Den här bilden tog jag i oktober förra året, kanske känner ni igen. Jag tror det var en lördag, för man arbetar nästan oavbrutet på det här bygget. På helger och i mörkret under sena kvällar ser man kranarna svänga hit och dit och man hör arbetets gnissel och dunkande.

Nu står flera av de stora huskropparna färdiga eller åtminstone nästan färdiga och en TV-skärm sprider underliga budskap om grönt guld rakt ur den ena väggen.

Men Radnička cesta har två sidor och på den ”andra” sidan lever fortfarande dinosaurierna – ni ser dem sträcka fram sina gröna halsar överst till höger.

Här är gatan fortfarande byväg och ett stenkast längre upp löper en lerig väg ut bland smutsiga, förfallna fabrikslokaler. Ibland, ganska ofta egentligen, ser man några små färgklickar i allt det gråbruna. Det är zigenarbarn som knatar fram med små bylten dinglande från axlar eller händer. De bor någonstans där inne i något obeskrivligt.

5 tankar om “Radnička cesta – kontraster

  1. Gunnar,
    jag höll på att säga ”nej, det får hon inte”, men så kom jag på att jag inte vet hur det är med den saken, fast jag TROR inte det. Hon dricker ju väldigt gärna på lite grumliga ställen. Hon är mest misstänksam när hon ska dricka kranvatten ur sin vattenskål. Det vattnet luktar hon alltid en stund på innan hon börjar dricka.

    Gabrielle,
    ingen aning. Jag tänker på öl (om jag inte tänker för noga), men det är nog helt fel, kanske gröna flaskor, fast vaddå ”gold”?

  2. Jag tror min undran kommer sig av att pudlar som Blue har så känsliga magar… äter han gräs, som han tycker om, så får man alltid några intressanta nyanser av gult på vardagsrumsgolvet morgonen efter… sorry, guys, vill inte prata om uppstötningar på så pass kultiverad blogg som denna… I’ll get my coat…

Kommentera