Jag försöker som bäst tugga in månadsnamnet "siječanj". Det gäller att få in det innan månaden är över, både som glosa och som smidigt uttal.
På färden till ”fakulteten” om morgnarna eller förmiddagarna blir jag alltid glad, om jag hamnar på en spårvagn där hållplatsernas namn ropas ut. Då kan jag sitta där och öva. Jag kan namnen på alla hållplatserna hemifrån och fram till målet. Radnička – Olipska – Držićeva – Strojarska – Kruge – Lisinski – Miramarska – Sveučilišna aleja. Men vissa av dem snubblar jag på, om jag försöker uttala dem snabbt, särskilt om jag sätter ihop dem i sådana här kombinationer: ”sljedeći je postaja Držićeva” eller ”sljedeći je postaja Sveučilišna aleja”.
Så småningom har jag också börjat ”dechiffrera” de här namnen. Att ”Sveučilišna aleja” betyder ”Universitetsallén” kom jag på ganska tidigt; det var när jag lärde mig att ”universitet” heter ”sveučilište”. Härom dagen öppnade sig det tungvrickande namnet ”Držićeva” plötsligt för mig. Det var genom en uppsats om den kroatiske renässansförfattaren Marin Držić, som en av mina studenter skrivit.
”Miramarska” låter ju spanskt! Låt oss gå och titta på havet.
Jo, det är väl spanskt längst inne, men det har nog tagit vägen över italienskan in i kroatiskan. Jag tror i alla fall att gatu- och hållplatsnamnet har med Castello di Miramare vid Trieste att göra. Trieste hör ju på något vis till samma sfär som Zagreb: http://it.wikipedia.org/wiki/Castello_di_Miramare
Ordassociationer… Så fort jag hör ord som ”miramar”, ”solysombre”, eller ”Macdonalds” för den delen, så tänker jag på flottiga pommes.
Držić däremot är som en tungidrott. Det är annat en flottiga pommes det.
Jag roar mig att med hjälp av ryskan gissa vad saker och ting betyder. Uppmaningen till hundarna – lek!
Ordet för universitet – lära allt.
Kul, ”igra” hör för övrigt till mina favoritord; det låter både glatt och starkt. Lekplats heter, har jag förstått av en skylt här i närheten, ”igralište” och det låter också upplivande.