Targ, terg, trg, torg

För så där åtta-nio år sedan var jag tillsammans med min syster i Wrocław i Polen. Vi vandrade omkring runt det vackra Rynek och vi var på Ostrów Tumski (Dominsel på tyska), men jag hade också, för en väninnas räkning, fått i uppdrag att ta några bilder vid Nowy Targ (Neumarkt då Wrocław var Breslau). Jag minns att jag studsade till inför det sista ledet i namnet. Det lät ju nästan som ”torg”. Hur hängde detta ihop? Nå, jag släppte funderingen och tog inte reda på sambandet.

Men nu bor jag plötsligt i en stad där torgen heter något med ”trg”, Trg bana Jelačića till exempel eller Trg kralja Tomislava, och jag känner att det är dags att ta itu med det här ordet. Alltså har jag gått till Hellquists etymologiska ordbok och läst lite om ordet ”torg” där. Jag plockar lite ur texten” och ”halvciterar” utan att försöka få till de diakritiska tecknen:

Gammalt lån från fornryska ”torgu”. Fornslaviska ”trugu” som betyder ”marknadsplats”. Besläktat med albanska ”trege”, fornillyriska ”Tergeste” nutidens ”Trieste”.

Det lustiga är att ”torg” låter så väldigt svenskt och passar så perfekt in i språket med rimord som borg, korg och sorg. För övrigt har jag förstått det som att det kroatiska ”trg” har en äldre form ”terg”:

10 tankar om “Targ, terg, trg, torg

  1. Intressant text. Och vilka vackra skyltar! Säg mig, är tyska det största främmande språket där? Jag menar det språk som den äldre generationen kanske behärskar. Nu är det väl engelska som gäller, eller hur?

  2. Ja, de äldre kan ofta tyska, en del av dem mycket bra, säkert från både skolgång och ”allmänna traditioner”. Dessa talar ofta en österrikisk variant av tyska. Sedan finns det en tysktalande kategori till och det är de som bott/arbetat i Tyskland under ett antal år.

    De yngre och unga talar ofta bra engelska. Sedan finns det inte så få som åtminstone FÖRSTÅR en del italienska – de flesta av dem är från Istrien eller Dalmatien.

  3. Vi kanske fick ”torg” i utbyte mot att vikingarna gav dem ”gård”, som blev ”grad”, som i Stalindito. (Eller är det en myt?)

  4. Jag tittade lite hos Hellquist och det verkar vara lite oklart det där sambandet mellan ”gård” och ”grad”. Tydligen antas båda gå tillbaka på ett indoeuropeiskt ”*ghordhi”, fast möjligen har ordet i något led lånats från germanska till slaviska språk. ”Torgs” slaviskhet är betydligt säkrare, men visst är det en trevlig tanke det här bytet mellan ”gård” och ”torg”, så jämnt och sjyst på något sätt.

  5. Bodil, jag gick till min (pappers-)OED och tittade på ordet ”yard”. OED är vanligtvis rätt pålitlig, men det är så knepigt att reproducera alla diakritiska tecken att jag ska ta och scanna och lägga upp den på Pressylta, så får du se. Men det hamnar till slut hos ”Russian / gorod / town”. Back to square one. Eller ”torg ett”.

  6. Tack, jag har besökt och även lämnat spår. Men OED säger väl egentligen inte emot hypotesen om alla dessa ords ursprung i det indoeuropeiska ”*ghordhi”. Det här lockar ju till sökande efter fler ”gårdsord”. Jag funderar på om ordet ”gräns” – som, efter vad jag kan påminna mig, har slaviskt ursprung; det heter ”granica” på kroatiska och ytterligare något slaviskt språk – kan ha något att hämta i det här sammanhanget.

  7. Forskarna verkar vara eniga om att Turku – det finska namnet på Åbo – har sitt ursprung i det ryska ordet för handelsplats. Intressant är ju att dagens ryska har ett helt annat ord för torg i betydelsen ”öppen plats”.

  8. Tack Torsten,
    ”Turku” har jag ibland – bara som hastigast – undrat över, det låter så eget.

    Vad gäller Gunnars spår om ”gård” här, så har jag läst din kommentar hos honom och lånar hit wikipedia-länken om ”grad”:http://en.wikipedia.org/wiki/Grad_%28Slavic_settlement%29 Men återstår ändå inte frågan om ”gårds” ursprung? Är det ett arvord från indoeuropeiskan precis som det slaviska ”grad” eller har det kommit in senare via ryskan eller något annat slaviskt språk? Jag funderar på att fråga Ola Wikander – har han tid, kan han nog tänka sig att svara.

Kommentera