Kulturpolitisk skandal i Varberg

Ni som följer Pausträdet regelbundet eller ganska vet kanske att jag reser till Varberg då och då, eftersom jag har familjeband dit. Mina Varbergsbesök har vid sidan av det personliga också givit mig vissa inblickar i stadens liv inte minst vad gäller kulturen. På senare år har mycket handlat om stormarna kring kulturchefen. I sju år innehade Mircea Nitescu denna post. Gång på gång kom han i blåsväder för att han inte ville nöja sig med den tämligen trögflytande kultursyn som en del inflytelserika kommunpolitiker i Varberg står för, särskilt sådana med vänstersympatier av gammalt snitt. Han störde och oroade genom sin kompetens och handlingskraft. I slutet av augusti blev han på grumliga grunder uppsagd från sin tjänst. I Hallands Nyheter fanns dagen efter uppsägningen en artikel om saken, men den var så vagt formulerad att den knappast gav någon information alls om vad som låg bakom uppsägningen. Fraser som ”Det viktigaste är att förvaltningen får lugn och ro och förutsättningar att jobba vidare” fick nödtorftigt täcka över informationshålen. I Varbergsposten (en lokal annonstidning) fanns samma dag en i sakfrågan ännu mer intetsägande artikel och samtidigt hade denna artikel drag av ren hatskrift.

Under stora delar av sin tid som kulturchef hade Nitescu hela lokalpressen emot sig – med ett enda tydligt undantag, nämligen frilansjournalisten Björn Gunnarsson, som naturligtvis gång på gång fått klä skott för sin ovilja att ”rätta in sig ledet”. Men igår kom en artikel av Lennart Hjelmstedt (f d ledarskribent, kultur- och chefredaktör i bl a BLT, Kristianstadbladet och Borås Tidning) i Hallands Nyheter som möjligen kan betraktas som ett tecken på att vinden har vänt (i trettonde timmen förvisso, men ändå). Jag vill nu läsa några stycken ur Hjelmstedts text här:

I inledningens andra del säger LH så här:

Som mångårig ledarskribent i andra städer i Sverige har jag granskat lokalpolitiska frågor under närmare ett halvt sekel. Det vi beskådat i Varberg under drygt ett år hör till det mest obehagliga jag sett.

Något stycke längre ner kommer en kommentar till de angivna skälen till uppsägningen eller fördrivningen:

De offentliga dokument som Nitescus kritiker menar stöder deras sak är en arbetsmiljörapport utförd av kommunhälsan och en revisionsrapport utförd av PriceWaterhouseCooper. Ingen av dessa uppfyller de enklaste krav på vetenskaplighet och saknar i stort sett tyngd som bevis. Återstår gör alltså bara kritikernas personliga och politiska åsikter.

Och så här summerar LH bakgrunden till hatkampanjen:

Det får väl vid det här laget anses vara en officiell hemlighet att Nitescu blev obekväm för vissa grupper i staden, dels genom att ändra inriktningen på verksamheten på förvaltningen, till exempel i konsthallen i Hamnmagasinet, dels genom sitt sätt att ifrågasätta Leninpriset och dem som ännu vurmar för kommunismen. Man startade ett drev och misstänkliggjorde Nitescus meriter. Det vi har bevittnat är ett hat och en personlig motvilja mot en kommunanställd chef som bara kan betecknas som besinningslöst.

LH kommenterar också medias hållning till förloppet:

Senast hade Mediemagasinet ett reportage där HN:s krönikör utmålades som korrupt därför att han tagit kulturchefens parti och motiverat det. Kopplingen skulle vara att den frilansande krönikören, Björn Gunnarsson, tidigare haft betalda uppdrag åt kulturförvaltningen. Tar man ett kommunalt uppdrag får man med det resonemanget inte anse att en kommunal chef kan ha rätt.

För er som vill läsa hela artikeln utan mitt klipp-och-klister: Här är den.

Jag kommer att återkomma till den här frågan längre fram, när jag har samlat mer information.

PS Bilden ovan är tagen av Lars-Gunnar Johansson.

°°
PPS Salongen har publicerat en ny text.

5 tankar om “Kulturpolitisk skandal i Varberg

  1. Som Varbergsbo är det lite pinsamt att den här soppan spills ut över landet…
    Men jag tror att Hjelmstedt i stort sett har rätt. I god samförståndssanda har kulturen i Varberg skötts ”som vi alltid har gjort” och det vill man fortsätta med, i ”lugn och ro”.
    Om Nitescu misskött sig gentemot sin personal vet jag inte, men hans insats för kulturen har varit betydelsefull.
    En punkt där Hjelmstedt misstar sig är passusen om Leninpriset och kommunism-vurmandet. Leninpriset delas ut av Jan Myrdal-sällskapet och har inget med kommunen eller några kommunpolitiker av någon som helst färg att göra.

  2. Jag tror att det är viktigt att sådana här skumrasksaffärer kommer ut i ljuset och därmed också i ljuset utanför det egna lilla rummet. Alltför mycket av svensk inrikesrapportering är centrerat till det som händer i Stockholm och det ger därmed möjlighet åt grava missförhållanden i kommunerna ute i landet att frodas i fred. Och egentligen har den här historien inte – tyvärr – kommit ut i ljuset än. Jag har försökt intressera större tidningar än Hallands Nyheter för den, men alla tycker att det är ”för lokalt”.

    När det gäller Leninpriset, så säger väl inte Hjelmstedt att det utdelas av kommunpolitiker eller på något formaliserat sätt har med politiker i Varbergs kommun att göra. Han säger så här:

    Det får väl vid det här laget anses vara en officiell hemlighet att Nitescu blev obekväm för vissa grupper i staden, dels genom att ändra inriktningen på verksamheten på förvaltningen, till exempel i konsthallen i Hamnmagasinet, dels genom sitt sätt att ifrågasätta Leninpriset och dem som ännu vurmar för kommunismen. Man startade ett drev och misstänkliggjorde Nitescus meriter. Det vi har bevittnat är ett hat och en personlig motvilja mot en kommunanställd chef som bara kan betecknas som besinningslöst.

    Hjelmstedt säger alltså att Nitescu ifrågasatt Leninpriset och ”dem som ännu vurmar för kommunismen” och att detta är en av de saker som retat vissa kommunpolitiker. Det är möjligt att detta senare inte är bevisbart (fast kanske är det det), men ännu svårare är väl att bevisa motsatsen.

  3. Vad i glödhetaste tänker man på i Varböld f´låt Varberg. Skakande läsning.

  4. Bodil,
    det finns inte något samband mellan å ena sidan att Nitescu blev obekväm, i olika avseenden, för vad man skulle kunna kalla en varbergsanda i kulturpolitiken och å andra sidan Nitescus (berättigade) kritk av Leninpriset. Det är inte några kommunism-vurmare som styr kulturpolitiken i Varberg. Jan Myrdal-sällskapet har inte det inflytandet.
    Traditionellt har kulturen varit ett socialdemokratiskt revir och Nitescu trampade på en del ömma tår, tror jag. Och då är alla överens om att agera.
    Sen kan man som utomstående naturligtvis inte ha någon uppfattning om Nitescus eventuella brister som chef.

Kommentera