På en höjd ovanför Donau inte så långt från Regensburg står det förbluffande mäktiga marmortemplet Walhalla – jag kommer nog sent att glömma den osannolika anblicken som dök upp, när turistbåten den där gången rundade en krök av floden. Templet uppfördes under den bayerske kungen Ludwig I (1786-1868) av arkitekten Leo von Klenze (1784-1864).
Tanken med monumentet var att – efter nederlagen mot Napoleon – återupprätta den tyska nationens självförtroende genom att skapa en plats där avbildningar av betydande personligheter ur den tyska kulturen samlades. Ännu i våra dagar placeras nya byster i ”ärohallen”.
Så här ironiskt diktade en gång Heinrich Heine (1797-1856) om Ludwig I och Walhalla:
Das ist Herr Ludwig von Bayerland,
Desgleichen gibt es wenig;
Das Volk der Bavaren verehrt in ihm
Den angestammelten König.
Er liebt die Kunst, und die schönsten Fraun,
Die läßt er porträtieren;
Er geht in diesem gemalten Serail
Als Kunsteunuch spazieren.
Bei Regensburg läßt er erbaun
Eine marmorne Schädelstätte,
Und er hat höchstselbst für jeden Kopf
Verfertigt die Etikette.
"Walhallagenossen", ein Meisterwerk,
Worin er jedweden Mannes
Verdienste, Charakter und Taten gerühmt,
Von Teut bis Schinderhannes.
Nur Luther, der Dickkopf, fehlt in Walhall,
Und es feiert ihn nicht der Walhall-Wisch;
In Naturaliensammlungen fehlt
Oft unter den Fischen der Walfisch.
Herr Ludwig ist ein großer Poet,
Und singt er, so stürzt Apollo
Vor ihm auf die Knie und bittet und fleht:
"Halt ein! ich werde sonst toll, oh!"
Herr Ludwig ist ein mutiger Held,
Wie Otto, das Kind, sein Söhnchen;
Der kriegte den Durchfall zu Athen,
Und hat dort besudelt sein Thrönchen.
Stirbt einst Herr Ludwig, so kanonisiert
Zu Rom ihn der Heilige Vater –
Die Glorie paßt für ein solches Gesicht,
Wie Manschetten für unseren Kater!
Sobald auch die Affen und Känguruhs
Zum Christentum sich bekehren,
Sie werden gewiß Sankt Ludewig
Als Schutzpatron verehren.
Idag avtäcks en byst av Heinrich Heine i Walhalla.
Skulptören Bert Gerresheim med skisser av bysten
Och här finns en intervju med Gerresheim om händelsen, om historiens slingrande vägar och om skulpturen.
Tack för detta! Vilken ironi! Jag passerar byggnaden ett par gånger varje år på andra Donaustranden och har alltid undrat vad det var. Att det byggdes av ”galne kung Ludwig” visste jag men inte hur det användes.
Ludwig är ju också medskyldig till Neuschwanstein och, vad värre är, till Wagner. Men ”Er liebt…die schönsten Fraun” – jag undrar det jag. Visserligen skulle han och hans kusin ”Sisi” ha varit ett par enligt ett populärt rykte i Wien men det är nog bara skryt.
Ja, ironiskt och ganska kul, tycker jag. Fast den här kung Ludwig var efter vad jag nu läst farfar till den ”galne kung Ludwig”. Kanske förvillade jag dig när jag inkonsekvent nog skrev hans regeringsår efter namnet i stället för hans livsår. Jag ska nu ändra detta.
Då fick man lära sig ytterligare något. Tack. Men synd att det inte var som jag trodde 😉
…Totenhalle…i kitschig tappning
Bengt,
jag förväntar mig att du besöker denna fina Totenhalle nästa gång du passerar eller snarare inte passerar byggnaden.