”Prislappen är dyr”

”Prislappen för det här är dyr,” säger någon. Och någon annan säger med ett litet stänk av hot i rösten: "Den här prislappen kan bli dyr." "Vad kan en sådan lapp vara gjord av?" undrar jag då. Av gyllensilke? Eller är den broderad med ädla stenar? Är det något nytt material i den som skyddar mot sjukdom och nöd? Nej, prislappar ska vara billiga att tillverka och inte brukar de vara gjorda av något dyrbart material. Varför har den här ”lappen” fått breda ut sig så över människors tal om kostnader? När jag hör det här lappbabblet, försvinner den dyra huvudsaken i skymundan för mig och jag hör bara prislappen prassla högt och viktigt. Prislappen för detta är dyr. En dyr prislapp kan det bli. Minsann.

Samtal om skönlitterär översättning

En av Salongens sanna hjärtefrågor – ja, jag brinner också personligen för denna form av kulturförmedling – är översättning av skönlitteratur, särskilt sådan från andra språk än engelskan. Därför vill jag peka på en händelse imorgon onsdag på Goethe-Institut i Stockholm. Tiden är 18.30 och övriga praktiska upplysningar hittar ni i länken längre ner här.

Litterära översättningar har en framträdande roll i det interkulturella utbytet. Översättarna ger oss möjlighet att ta del av texter från andra språk och kulturer och bidrar därmed till att främja den kulturella identiteten. Men var i ligger konsten i att översätta? Hur åtskiljer man de flytande gränserna mellan översättning, överförandet av främmande text till ett annat språk och det egna författarskapet?

Två av de främsta översättarna Karin Löfdahl och Verena Reichel samtalar om dessa frågor och Leif H Sjöström (Svensk-Tyska föreningen) modererar.

Här är en länk till evenemanget.

Så vitt jag kan se har under de senaste åren lite ljus äntligen börjat sippra in över det skönlitterära översättandet och dess betydelse för spridning av tankar, idéer och texter. Må ljuset tillta i styrka.