Jag läser Giuseppe Ungaretti igen. För den här dagen har jag valt den korta dikten Peso.
Peso
Quel contadino
si affida alla medaglia
di Sant’Antonio
e va leggero
Ma ben sola e ben nuda
senza miraggio
porto la mia anima
Jag gör ett litet försök till en svensk version, kanske vill någon förbättra den…
Tyngd
Bonden där
förlitar sig på Sant’Antonios
amulett
och går med lätta steg
Men så ensam, så naken
utan illusion
är den själ jag bär
SKØNT! – og fin oversættelse
Jag delar verkligen din förtjusning i Ungaretti.
Tack Kirsten!
Ja, det verkar som om vi tre gärna möts kring Ungaretti.
Översättning är bra men jag skulle kanske översätta första meningen i andra versen ”Men helt ensam, helt naken …
Hej Birgitta,
tack, det skulle kanske jag också. I ”helt” finns något mera statiskt än i ”så”, som ju innehåller ett slags strävan mot något annat och ”ben” är kanske mer likt ”helt” på det viset, fast det är ändå på något vis lite högre ”spänning” i ordet utan att denna strävar ”utåt”. Ursäkta, det här blev nog inte riktigt glasklart, men det går kanske att vaska fram något…