En flöjt över vattnen
en flöjt över vattnen ljuder
mot hösten mot hösten
än flyr molnen från solen
än brinner hallonen likt kol
än darrar aspen som din hand
än är inget fullbordat
än går du visslande omkring
var buske och vart träd är din boning
kastar dina sorger över vänster skuldra
och nyser i solens strålar
. . . . . . . . . . . . men
över vattnen ljuder en flöjt
mot hösten mot hösten
dikt av Knuts Skujenieks i översättning av Juris Kronbergs
Den här dikten tyckte jag mycket om.
Hej Mamma,
jag tror att du skulle tycka om många av Skujenieks’ andra dikter också. De har en speciell ton.
Såg du förresten att den översta björkens gren en aning påminner om någon som spelar tvärflöjt?