Else Lasker-Schüler: Avsked

Jag har på försök översatt ännu en dikt av Else Lasker-Schüler. Här kommer den först i original:

berg måne

Abschied

Aber du kamst nie mit dem Abend –
Ich saß im Sternenmantel.

… Wenn es an mein Haus pochte,
War es mein eigenes Herz.

Das hängt nun an jedem Türpfosten,
Auch an deiner Tür;

Zwischen Farren verlöschende Feuerrose
Im Braun der Guirlande.

Ich färbte dir den Himmel brombeer
Mit meinem Herzblut.

Aber du kamst nie mit dem Abend –
… Ich stand in goldenen Schuhen.

.

![els](/wp-content/PICT1/PICT1542_03.jpg @alignright)Avsked

Men du kom aldrig med aftonen –
Jag satt i stjärnemantel.

… När det knackade på mitt hus,
Var det mitt eget hjärta.

Det hänger nu vid varje dörrpost,
Också vid din dörr;

Bland ormbunkar slocknande eldros
I girlandens bruna.

För dig färgade jag himlen i björnbär
Med mitt hjärteblod.

Men du kom aldrig med aftonen –
… Jag stod i gyllene skor.

.

Kommentera