Tyskland – ett dubbelt uppbrott

![foto](/wp-content/pic_bio_08_02.jpg @alignright)Här följer nu del två av Freya Kliers tal i Ingolstadt i oktober år 2000:

DDR integrerades 1990 inte i ett land med ett blomstrande välstånd, på sjuttiotalet och åttiotalet hade Västtyskland verkligen blomstrat och tillväxten hade varit god, välståndet utbrett och arbetslösheten relativt låg; DDR integrerades i Förbundsrepubliken vid en tidpunkt som var början på en stor teknologisk och strukturell omvälvning i Västeuropa – en process som fortfarande håller kontinenten i sitt grepp och som jag i korthet skulle vilja omskriva med begreppet ”globalisering”. Av denna process var och är ännu båda delarna av Tyskland drabbade.

Men just denna process som kräver ett helt nytt sätt att tänka var samtidig med det skeende som man antingen kan kalla ”uppsving i öst” eller ”vägen till demokrati” beroende på det perspektiv man har och som uteslutande gällde de östliga förbundsländerna. För tyskarna öster om Elbe var det alltså ett dubbelt uppbrott. Att på tio år ha klarat av det någorlunda ser jag som en enorm prestation. Och: Den hade inte varit möjlig utan stöd från många människor väster om Elbe. Inte heller det får glömmas bort i det allmänna klagandet.

För att klargöra omfattningen på förändringarna, som knappast förskonade en enda familj i öst, har jag skapat mig bilden av en matta som plötsligt rycks undan under fötterna på DDR-medborgarna – må vara att mattan var sjaskig, människorna had trots allt stått på den med båda fötterna.

Svängningarna i skeendena kring omvälvningen påminner om en berg- och dalbana och vid dennas slut tog sedan den nya vardagen vid. Murens fall och valutaunionen utlöste en eufori som försatte hela Östtyskland i ett slags undantagstillstånd: Efter förvirring och glädjetårar, efter lidelsefulla måndagsdemonstrationer och de första rekognosceringsturerna västerut störtade sig Trabantfolket in i ett vilt köprus, först gällde det mat sedan möbler och bilar. Vimmelkantiga och omtöcknade av den nya friheten tog många upp svindlande krediter eller lät sig av reklamen luras till stora, oöverlagda inköp. Resebyråernas omsättning var rekordstor.

Inget rus varar för evigt. Baksmällan kommer när östtyskarna börjar inse i vilken omfattning arbetsplatserna försvinner. Umgängeskretsar faller plötsligt sönder när vänner och bekanta lämnar hemstaden på jakt efter arbete. En kamp för existensen som ingen var beredd på tog sin början; familjen utsattes för hård press och antalet skilsmässor och aborter steg hastigt. Först nu gick det väl upp för många att systemskiftet gick bra mycket djupare än man anat i euforins stund – allt man kände till och var van vid var plötsligt borta. De första depressiva stämningarna breder ut sig tillsammans med rädslan för att man inte kommer att leva upp till det som krävs av en i det nya samhället. Och ändå ville de flesta bara äntligen hitta sin plats – men var? Och hur?

Redan den nya världens terminologi var främmande. Och tyckte man redan att DDR-byråkratin var plågsam, så fick man verkligen vad man tålde och mer därtill när man mötte den västtyska. Man sprang från myndighet till myndighet och visste varken ut eller in. Själasörjare blev allt sällsyntare eftersom en del av dem hade upptäckt politiken. På DDR-tiden fanns det aldrig någon statlig organsation för rådgivning och hjälp till människor med psykiska och sociala problem – i DDR fanns det nämligen inga psykiska och sociala problem. I de västliga förbundsländerna var den här typen av service sedan länge väl utbyggd, i Östtyskland 1989 fanns det knappast alls någon hjälp att få, utan var och en fick på egen hand försöka komma till rätta med sin ångest och sina problem.

Inte alldeles på egen hand. De som förut brytt sig hjärtligt lite om människors nöd och oro och som dessutom hade urholkat möjligheterna att få hjälp, dök nu själva upp och fyllde, under sken av oegennytta, de luckor de skapat. Redan under omvälvningens kaotiska tid upptäcker SED, som nu bytt namn till PDS, att de kan rekrytera väljare till sitt parti bland dessa hjälpsökande och desorienterade.

På Freya Kliers hemsida finns, för dem som förstår tyska, en rad intressanta texter om de senaste tio årens utveckling i östra Tyskland. En del av dem har jag publicerat här tidigare i svensk översättning. Överst på hemsidan står det: ”Das elfte Gebot: ’Du sollst dich erinnern!’” (Elfte budet: ”Du skall minnas!”) Det är det som är grundtanken i hela projektet.

2 tankar om “Tyskland – ett dubbelt uppbrott

  1. Jag ser det som ett sätt att understödja Freya Klier i hennes kamp emot glömskan och lögnen. Så snart jag hinner ska jag ta mig an någon av hennes allra senaste texter.

    PS Morgondagens avsnitt kommer nog att chockera en och annan läsare.

Kommentera