Järnek

Mitt första tydliga minne av en järnek är från en av min barndoms skolvägar. Alldeles vid staketet stod den där, alltid lika djupgrön med blanka liksom buktande blad med taggar längs kanterna. Jag minns inte om jag någonsin såg några röda bär på den här järneken, men jag vet att jag då och då plockade ett blad och tog med mig det hem och sedan låg det där på mitt smala skrivbord och torkade tills det blev alldeles sprött.

En gång berättade någon för mig att man gör schackpjäser av järnek, de vita figurerna alltså, men jag kunde bara tänka på bladen och de var ju så gröna.

När jag sedan bytte skola försvann järneken ur mitt medvetande och jag såg den under många år bara i stiliserad form som böljande girlander av taggiga mörkgröna blad med med små knippen av knallröda bär inplacerade med jämna avstånd – på julklappspapper eller julservetter.

Den här sommaren återsåg jag järneken eller egentligen träffade jag den för första gången på riktigt. Det var i Valle Brembana strax norr om Bergamo (ja, jag vet att jag redan pratat mycket om den dalen här). Under mina vandringar gick jag ofta genom skogar av agrifoglio (och äkta kastanj), så heter järneken på italienska, fast några säger ”aquifoglio” och när jag fann det latinska namnet, ”ilex aquifolium”, slog det mig att ”agrifoglio” nog måste vara ett exempel på en sådan där intressant folketymologisk omvandling som alla språk vimlar av. I järneksskogarna silar ljuset in på ett mycket speciellt sätt och blir till ett slags blänkande halvmörker för att bladen är så mörka, blanka och glänsande. Det är inte lätt att fotografera där, inte med min kamera i alla fall, så jag fick ta mina bilder på ställen där träden växte glesare:

agrifoglio

Eller så fick jag gå helt nära inpå dem:

närbild

14 tankar om “Järnek

  1. Ja, det här med att ordet ”järnek” står för både ”Stechpalme” och ”Steineiche” verkar lite underligt. Det jag har på bilden är väl en ”Stechpalme”? Så vitt jag förstår är de båda träden besläktade med varandra och svenskan är väl oprecis här för att varken den ena eller den andra hör till de inhemska trädslagen.

  2. Ja, det du har på bilden det heter på tyska ”Stechpalme”. Men besläktade är ”Stechpalme” och ”Steineiche” inte med varandra, i alla fall inte botaniskt. Även om de både har ”ilex” i det botaniska namnet.

    Intressant är att ”Stechpalme” är besläktad med Mate-växten i Sydamerika. Det läste jag nyss i Wikipedia. Och jag hittade även den här ”Stechpalme”-dikten av Goethe:

    Im Vatikan bedient man sich
    Palmsonntag echter Palmen
    Die Kardinale beugen sich
    und singen alte Psalmen.
    Dieselben Psalmen singt man auch,
    Ölzweiglein in den Händen,
    Muß im Gebirg zu diesem Brauch
    Stechpalmen gar verwenden.

  3. Jaså inte, jag lät mig väl – i min botaniska okunnighet – luras av det här ”ilex” i det latinska namnet. Vad nu ”ilex” kan betyda…

    Rolig Stechpalmendikt av Goethe – lite Kajsa Varg över den: ”man tager vad man haver”.

  4. Jag har ingen aning om botaniska saker heller och upptäckte det bara i Wikipedia. (Varje växt har ett släktträd i en tabell…)

    Men det här hittade jag på [den här sidan](http://www.pflanzen-bild.de/baeume.php?intStart=246):

    Ilex aquifolium
    Gemeine Stechpalme
    Stechpalmengewächse – Aquifoliaceae
    Laubbaum Laubgehölze
    keltischen Ursprungs ic, ac = Spitze oder vom lateinisch Namen für die Steineiche Quercus ilex wegen der Blattform

  5. ” en av min barndoms skolvägar” Var var det? Finns denna fascinerande växt verkligen i Sverige? Jag såg den första gången i Schweiz och kunde aldrig motstå frestelsen att bryta ett av de hårda spetsiga bladen när jag gick förbi.

    Nu skall jag retas litet och skriva så här:

    Deck us all with Boston Charlie

    Kan någon hitta ett samband, även om det är långsökt?

  6. Keri, tack,

    ”ilex” kommer alltså av ett keltiskt ”ic/ac” som betyder ”spets” eller så kommer det, på grund av en missuppfattning om släktskapet, från det latinska namnet för ”Steineiche”. Kanske kommer det hit någon biolog som kan reda ut det här vidare…

    Bengt,
    det var vägen till Rosenfredsskolan i Varberg, alldeles i hörnet mot av den lilla Gyltavägan, tror jag det var den här järneken stod. Den större gatans namn kommer jag inte på nu.

    Ja, du ser, det är något frestande med de här bladen, man vill gärna bryta av ett.

    ”Boston Charlie” lämnar jag med varm hand att någon listigare person. Kanske kan det här ses som en upptakt till årets ”julnöt” hos dig, eller vad heter den där gissningsleken du brukar bjuda in till?

  7. Deck the halls with boughs of holly – tra-la-la-la-la Tra-la-la-la
    ‘t is the season to be jolly…

    Holly – helt annat namn för järnek…

  8. Glad fin sång.

    Ja, alla namn för ”järnek” som dykt upp här hittills har varit ”helt andra”. Man undrar … ja, jag undrar verkligen allt möjligt kring det här ic/ac-ilex-komplexet.

  9. Jag passar – det här Bengts område. Annars för att ändå trampa omkring lite utanför mitt revir: jag tycker det verkar var precis den rätta länken och om inte så är det egentligen ännu bättre!

  10. Jo, Marita har ju helt rätt. På 50- och 60-talen (förra seklet) fanns en kultserie som hette ”Pogo.” Varje år sjöng figurerna i Okefenoke träsk denna version av ”Deck the Halls.” Den som är intresserad kan titta här:

    http://www.pogo-fan-club.org/images/Boston_Charlie.pdf

    Pogo var en av de första serierna med politiskt innehåll inte minst under McCarthytiden. Därifrån stammar också ett berömt citat som lyder: ”We have met the enemy and he is us” – mycket användbart i miljö- och klimatdebatt.

    Ang. originalversionen som Marita citerade. Textraden ”Don we now our gay apparel” kanske för tankarna litet fel nu för tiden.

    Detta om detta. Men det var fina bilder av järneken.

  11. (slapnose .com/images/blog/0604/0604_pogo_298x397.gif) Här är Bengts Pogo-citat som bild
    Jag har tagit bort länken, eftersom google varnar om malware på slapnose.com

    I min brors trädgård i Gränna växer det flera järneksbuskar kanske inplanterade av tidigare ägare eller kanske komna med vinden eller fåglar. Järneken sprider sig rätt bra och är inte helt lätta att hålla efter. I den stora gamla trädgården finns många fruktträd och ett par riktig stora rikbärande bigaråträd, som ofta besökas av kajflockar eller andra fåglar. Vi tycker inte att den där taggiga städsegröna busken riktigt hör hemma i den gamla trädgården.

  12. And now it is Christmas soon again
    The Holly and the Ivy always was my favourite Christmas Carol.

    I suppose this would be Järneken och Murgrönan in Swedish, or Der Stechpalme und der Efeu in German……..

Kommentera