Avhandling om språkinlärning

Imorgon är det dags. Imorgon försvarar min vän Christine Fredriksson sin avhandling om språkinlärning. Det hela ska ske vid Uppsala universitet. Det kommer att vara en speciell dag för Christine men också för mig. Vi har följt varandra genom doktorandtider och avhandlingsskrivande ända sedan jag började med mitt år 2000. Vi har läst varandras arbeten under tillblivelsefasen, vi har diskuterat, vi har prövat våra tankar och idéer på varandra. Så nu när det är dags för Christine så ligger det mig väldigt nära också. Men bortsett från det här mer känslomässiga, detta som är knutet till vänskapen, så vill jag med eftertryck säga att detta är en viktig avhandling, som kan komma att få verklig betydelse för språkundervisningen i det här landet om den läses av rätt människor. Jag vill rekommendera den till läsning för dem som på olika sätt har den svenska skolans utveckling och då naturligtvis speciellt språkundervisningen i sina händer – i dess helhet och med eftertanke. Och naturligtvis till alla (andra) som är intresserade av språkinlärning och språkundervisning.

Under bilden här – bildens luddiga suddighet står i bjärt kontrast till innehållets klarhet – följer texten i Christines pressmeddelande om avhandlingens huvudinnehåll i korthet:

bok

En känd problematik inom språkundervisningen är att läraren å ena sidan lär ut ett visst grammatiskt fenomen i målspråket, men att eleven å andra sidan oftast inte verkar omsätta denna information i sin språkproduktion. Detta har rest frågan vilken nytta grammatikundervisningen egentligen har för språkinlärningen. I min avhandling som har titeln Erwerbsphasen, Entwicklungssequenzen und Erwerbsreihenfolge och som har handletts av Prof. Dieter Krohn på Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet försöker jag besvara denna fråga genom att belysa hur mycket av en given information eleven är kapabel att ta upp och hur språkutvecklingen påverkas på längre sikt. Jag har också försökt att belysa hur olika yttre faktorer som motivation, elevattityder och de moderna språkens ställning inom skolpolitiken påverkar elevresultaten.

I praktiken har jag under två års tid följt språkutvecklingen hos svenska grundskole- och gymnasieelever som lär sig tyska och undersökt deras språkproduktioner när det gäller inlärningen av tyska verbformer. På så vis har jag kunnat kartlägga olika faser och steg som de flesta elever verkar genomlöpa. Det har visat sig att elever sällan förstår funktionen av en ny introducerad böjningsform omedelbart utan att de antingen lär sig hela ordet respektive hela frasen där böjningsformen ingår utantill eller också att de lär sig böjningsformen, men inte när eller i vilken funktion den används. Först efter hand lär de sig att skilja mellan olika former och deras funktioner. I elevernas produktioner speglar sig denna process i olika typer av fel som avlöser varandra i bestämda räckor och som så småningom avtar tills formerna används korrekt. Språklig kompetens som liknar den hos en infödd talare uppnås därmed först efter sex års undervisning. En överlag låg motivationsnivå hos gymnasieeleverna, vilken kan föras tillbaka till samhällets och skolans signaler, kan vara en viktig orsak till varför många inte når dit.

Grammatikundervisningen har visat sig ha ett avgörande inflytande på den ordning i vilken eleverna lär sig nya verbformer. Men jag har också kommit fram till att de lär sig olika verbformer olika snabbt, beroende på hur entydiga och transparenta de är i avseende på sin funktion. Mina resultat pekar på att korrekta och varierade språkfärdigheter uppnås först när eleven förstått hur en form används i tal och skrift för att uttrycka en viss betydelse. Här kan undervisningen ingripa genom att erbjuda lämpliga förklaringar och övningsformer. Med min forskning hoppas jag därmed att på sikt kunna bidra till mer effektiva didaktiska metoder i tyskundervisningen.

Jag kommer att försvara min avhandling den 2 December 2006 i Ihresalen på språkvetenskapligt centrum i Uppsala. Christine Fredriksson.

PS Jag är tillbaka under pausträdet när det är dags för måndagstexten..

4 tankar om “Avhandling om språkinlärning

  1. Fascinerande ämne! Jag häpnar över att ingen kommenterat texten ännu. Kan man få tag på avhandlingen över nätet?

  2. Jag ska se om du inte kan få den av författaren. Jag återkommer i mail.

    PS Det är ju böcker av den här typen som lärarutbildningarna skulle använda sig av…

  3. Mycket intressant. Har jobbat som tysklärare i grundskolan i 30 år. Skulle gärna vilja ta del av avhandlingen.

Kommentera