Nobelpriset…

![Zaga](/wp-content/PICT5/PICT5274_01.jpg @alignright)Nej, Nobelpriset i litteratur gick inte till Zagajewski, inte det här året, ett annat års Nobelpris kommer att gå till honom, tänker jag mig… Jag vandrar vidare genom diktsamlingen ”Elektrisk elegi”. Se här några textställen som givit mig en särskild svindel eller förvivlad lycka/berusande smärta:

Föremålens släta hud är lika
spänd som ett cirkustält.

Om kvällen, i stadens utkant, efter en hel dag
prisgiven åt tomheten, börjar plötsligt
den sena helgen och skymningens sanskrit tala
med glädjens glödgade tunga.

Var går gränsen mellan sfärerna? Var finns vakterna?

Nu bor du i skuggan;
må nattfjärilarna lära sig störta in i mörkret,
de som så lätt finner vägen till ljuset.

Ängarna i Burgund klättrar uppför kullarna
och ligger på dem, orörliga som kläder
på hängare. Vi vet ingenting, ett förtvivlat ingenting.

Världen är likadan som den alltid varit,
full av skugga och förväntan.

![plock](/wp-content/bloggplock.gif @alignright)Och förresten så pågår just nu i bloggvärlden ett nytt plock, ett plock om just Nobelpriset. Läs här!

Kommentera