Why does he keep saying ”education”?

Lite då och då läser jag om några ställen jag har markerat i John Bayleys bok Iris A Memoir of Iris Murdoch. En del av dessa textställen är svindlande roliga, många är djupt gripande och somligt är skrämmande och oroande. Det lilla avsnitt jag tänker citera har kanske lite av varje sådan här känslomässig komponent i sig:

Iris

Iris surprised me when the radio was on and we were having lunch – toast, cheese, beetroot and lettuce salad – by asking, ’Why does he keep saying ”education”?’ She sounds anxious. Anxiety and agitation are so much a part of her speech now, like the unending query, ’When are we going?’ But lunch and supper are usually quite peaceful times. Trying to make everything as much a reassuring routine as possible. But now something on the radio has very much unreassured her. Government ministers say ’education’ so often. It ought to be a soothing word, even if a comparatively meaningless one.

It occurs to me that Iris is worried that it might mean something different now, which she has failed to grasp. In a sense of course that is true. It refers to skills with computers and such, which we know nothing about. But I think it is the frequency of the word in political speech that bothers her. It becomes almost like her own queries.

Jag känner också ibland ett obehag som verkar komma från ett dolt(?) hot när jag hör ordet ”utbildning”…

6 tankar om “Why does he keep saying ”education”?

  1. Vem gör inte det? När man är inblandad i utbildningssystemet blir man orolig när politiker ständigt talar om utbildning. Jag är helt övertygad om, att de och jag menar helt olika saker med ordet. Det skrämmer mig, att de egentligen aldrig funderat på ordets innebörd, utan talar om utbildning som något man hotfullt SKALL genomföra med 100% av ungdomarna på gymnasiet och i det närmaste lika många på de otaliga högskolor som växer upp som svampar ur jorden.
    I Iris Murdochs fall var det förstås också tragiskt. John Bayley fick utstå mycket kritik när boken publicerades. Man tyckte han lämnade ut henne och att hon förstås inte längre kunde försvara sig. Men kritiken lugnade ned sig. Filmindustrin klev in på scenen. Tja…

  2. Det här påminer mig om en resa i Västergötland, som jag gjorde i slutet av 60-talet. Hårda träbänkar mellan Herrljunga och Falköping, 3:e klassvagnar, såna fanns då vill jag minnas. En pratsam västgöte hade jag mitt emot mig, när han fick höra att jag vart student i flera år, så sa han, lite illmarigt:
    -” Så nu ä hann utlärder….?”

    Bildning – utbildning. Lärd – utlärd.
    Suffixet ”ut” ger onekligen en lite löjlig bild av lärandet, det livslånga. Kan ordet ut-bildning på samma sätt skapa negativa associationer till en avslutad process, något man klarar av på en kurs ?

  3. OT: Jag såg filmen Iris igår efter att ha suttit på kontoret och sammanfattat veckans Litteraturdiskussion om Cervantes och Rabelais… Just denna passage, när Iris sitter och lyssnar på Tony Blair på tv som säger ”Education! Education! Education!” är mycket stark.

    Och i filmen så är John Bayley minst lika ”utlämnad”.

  4. Hur jag än läser boken så tycker jag inte att John Bayley lämnar ut Iris Murdoch mer än han i så fall lämnar ut sig själv – fast jag vet inte om jag vill kalla det så alls, nej det vill jag inte. Ofta drar han visserligen ett litet löjets skimmer över sig själv och över deras sätt att vara ett par fast då alltid med tyngpunkten lagd på den egna otillräckligheten, men jag tycker att det snarare rör sig om ett suveränt sätt att sätta sig över allas vår mänskliga skröplighet. Egentligen tycker jag att de båda framstår som hjältar försatta i en helt omöjlig situation. Och just det här citatet om ”education” visar ju att IM har hela sin sensibilitet för hyckleri kvar trots den svåra sjukdomen och att JB ser detta.

  5. Jag älskar filmen om Iris och mest av allt älskar jag sekvensen när hon sjunger, först på ett seminarium och sen en gång till samma sång för John. Men eg. är det ju Judi Dench som sjunger, så det är kanske hennes röst som sätter fart på känslorna?

  6. Jag har inte läst boken, utan refererade bara till den kritik som fanns vid publiceringen. Personligen tror jag inte alls att han ville lämna ut henne, utan snarare ge ett porträtt av deras liv.

    Det där med att ordet utbildning kan låta skrämmande… Tony Blair gick till val mycket på just sin utbildningpolitik. Många gånger hörde jag honom tala i TV och säga exakt samma sak, nämligen ”Education! Education! Education!” som svaret och lösningen på landets problem. Har heller inte sett filmen, men skulle gärna göra det. Kan tänka mig, att just scenen med Blair var en strålande illustration till Murdochs rädsla, även om det kanske inte är alldeles sant, att detta var vad hon själv refererade till.

Kommentera