Till Nowa Ruda

![OT](/wp-content/17.jpg @alignright)Imorgon bitti (eller i alla fall halvbitti) bär det av mot Nowa Ruda/Neurode, Olga Tokarczuks plats i världen, platsen för romanen ”Daghus, natthus”. Om en vecka tänker jag vara tillbaka här under pausträdet och säga saker igen. Inför avfärden läser jag upp kapitlet ”Ord” i romanen för er:

Ord

Hela kvällen satt vi och drack det tjeckiska vinet med solrosetiketten och diskuterade namn. Vad var det för en typ egentligen som förpolskade de tyska ortsnamnen på nätterna? Ibland fick han verkliga snilleblixtar, ibland var ordsmidet av det mera huvudvärksframkallande slaget. Han benämnde allt från början, han skapade hela denna bergiga, kuperade värld. Vogelberg gjorde han om till Nieroda, Gotschenberg döpte han i patriotisk anda till Polska Bergen, av det melankoliska Flucht lyckades han bara åstadkomma det banala Rzedzina, i gengäld lyckades han göra om Magdal-Felsen till Bógdal, ”Gudagåva”. Men varför i all sin dar Kirchberg fick bli Cerkwica och Eckersdorf Bozków lär vi nog aldrig kunna lista ut.

Det är ju så att orden och föremålen skapar ett symbiotiskt rum, precis som svampar och björkar. Orden växer på föremålen och först då når de innebördsmässigt sin fulla mognad och är färdiga att uttalas, när de växer i landskapet. Först då kan man leka med dem som med ett moget äpple, känna doften av och smaka på dem, känna med tungan på ytan och sedan med en smäll klyva det på mitten för att undersöka dess genant saftiga inre. Sådana ord dör aldrig, eftersom de hela tiden förmår alstra nya betydelser, de växer utåt mot världen; så länge inte språket dör.

Med människor är det förmodligen samma sak, eftersom de inte klarar att leva avskilda från en plats. Alltså är människorna ord. Bara som sådana blir de verkliga.

Kanske ver det det Marta hade i tankarna när hon skrämde mig med följande ord: ”Om du bara finner din plats – så blir du odödlig.”

NR

2 tankar om “Till Nowa Ruda

  1. Hej
    jag såg på Eva Ströms blogg att du inte kan se kvällens repris av programmet om JP Sarte och Simone de Beauvoir. Men jag tyckte inte att du får missa det. Så jag spelar in det till dig ikväll.
    Jag är Mikael Nydahls pappa och när jag såg att du hade utdrag ur Olga T:s bok på din blogg blev jag så upprymd, den boken är en att älska, att alltid återvända till. Skriver du en rad till min mailadress så lovar jag sända dig programmet.
    Välkommen hem från det polska! Vänligen Thomas

  2. Thomas: Det här var verkligen ett riktigt litet underverk! Tack så väldigt mycket! (Jag har precis mailat dig min adress.) För bara någon dag sedan var jag uppe i Olga Tokarczuks dal ovanför Nowa Ruda. Ännu har jag inte hunnit smälta intrycken, ja jag är egentligen helt omtumlad, men jag kommer att skriva ett och annat om den här resan i bloggen – jag vet inte i vilken ordning det blir, men det blir.

    Jag ser verkligen fram emot att se programmet om Sarte och Simone de Beauvoir! Tack!!!

Kommentera