Gustaf Ullman

Vad håller för tidens och människans nötning? Vad blir kvar och hur länge? Är det verkligen det bästa som blir kvar? Ofta verkar slumpen styra, men väl inte alltid. Kanske spelar det ingen roll vad som blir kvar, för som kvarblivet är det väl ändå något annat än det det var…

![Ullman](/wp-content/Varbergsmuseum.jpg @alignright)Vem minns Gustaf Ullman, hans dikter, hans noveller? Själv trodde jag att han var målare, jag vet inte varför, eller var han också målare? Jag vet att han står staty, eller snarare knästår, ett knä i marken – nedanför fästningen i Varberg inte långt från havet. Jag tror att statyn är av en ljus sten, marmor?

Den här dikten av honom läste jag nu:

Resevisan

Min skuta fraktar mångahanda.
Men hjärtat ville endast ett.
Den fagra kust, där jag vill landa,
i drömmens kikare jag sett.
Men lång blir min färd.

Jag hade vänner med i båten
i brokig följd från hamn till hamn.
En reskamrat satt stum förgråten:
en trängtan utan röst och namn.
Och lång blev vår färd.

De sagt farväl de andra många.
Den stumma ensam än är kvar.
Men denna färd, den ödsligt långa,
när skall den sluta? När och var?
Hur lång blir vår färd?

5 tankar om “Gustaf Ullman

  1. Fin dikt. Lite sentimental kan han vara ibland. Men mycket sympatisk. En annan liten favorit ur hans samlade dikter:

    En runa

    Måste jag döma
    den, mig svek? –
    Hellre med ömma
    ord jag vek!

    Lida och tiga, –
    stolta bud!
    Sorgen viga
    till glömskans gud! –

    Falle som tårar
    lent min dom!
    Som över bårar
    blad och blom! —

  2. Tack, Peter. Jag känner ju egentligen inte till Ullman på riktigt – det är genom en recension av Klara Johanson som jag har hittat honom (lite). Annars är det bara den där statyn nedanför Varbergs fästning som har pekat ut hans namn för mig.

    När det gäller sentimental, så har det varit ett intressant samtal här under pausträdet om vad ordet betyder någon gång i maj – jag minns inte om du var med, jag tror inte – här är i alla fall länken: http://www.bodilzalesky.com/blog/2005/05/17/semantiskt-talko/

  3. Intressant diskussion. Nu används sentimental ofta i pejorativt syfte. Antar att jag gjorde det i Ullmans fall också. Det saknas ofta spänst och tuggmotstånd – ofta faller man liksom bara igenom ytan. Skaren släpper…

Kommentera