Di belt vo Lusérn

![stemma](/wp-content/stemma_lus.jpg @alignright)Härom dagen fick jag ett litet häfte med sånger och dikter på cimbriska i present. Cimbrerna bor i ett begränsat bergsområde mellan Trento och Verona i östlig riktning. Så här skriver Carl Johan Gardell om cimbrerna i en artikel i SvD från förrförra våren:

På högplatån Altopiano d’Asiago, som gränsar till Poslätten i norra Italien, finns sju små kommuner där befolkningen talar den tyska dialekten tautsch eller cimbriska. Enligt en äldre teori skulle den folkgruppen vara ättlingar till de cimbriska stammar som på 100-talet f Kr invaderade det romerska riket. De flesta moderna forskare anser dock att cimbrernas förfäder var de bayerska nybyggare som kejsaren Fredrik Barbarossa lät rekrytera till regionen på 1180-talet.

I inledning av det lilla häftet läser jag att cimbriskan idag endast talas av ett par hundra i Luserna/Lusérn, av några dussin i orten Giazza/Ljetzan och av ännu färre människor i byn Roana/Robaan.

Här är en sång ur häftet, ni som kan tyska, eller ännu hellre bayerska, kan nog gissa er till delar av innehållet: Sången heter ”Di belt vo Lusérn”. På tyska blir det ”Die Welt von Lusérn” och på italienska ”Il mondo di Luserna”:

Pechar darbeck!
Pechar stea au!
pit disan schüan tage
pit disarn hoatar nacht
a baila vor in takh
mochbar såin in at di perng

Bar bartn seng nir Venezia
un åndre stattn ó
liachtar bo da se mövarn
fin bait aus az mer
un ben da khint di sunn
sebar at da åndar sait
di hoachan baisan perng
di gletschar in Tirol

Junge steat au!
Junge steat au!
Pit söllan schüan hümbl
vo disan schüan lånt
vo disarn khluan belt
sebar da groas belt.

Bar bartn seng nir Venezia
un åndre stattn ó
liachtar bo da se mövarn
fin bait aus az mer
un ben da khint di sunn
sebar at da åndar sait
di hoachan baisan perng
di gletschar in Tirol

Junge steat au!
Junge steat au!

Lusérn

18 tankar om “Di belt vo Lusérn

  1. Mycket spännande! Jag hade annars alltid associerat cimbrer och cimbriska med Wales och kelter. I sammanhanget har jag alltid funnit namnet ”Simrishamn” mycket intressant – jag har också det det skrivas som ”Cimbrishamn.” Men nu ser jag att Svensk Etymologisk Ordbok -som vanligt- ger en mycket tråkigare förklaring. Typiskt också att ”moderna forskare” är mycket tristare än ”äldre teori.”

    Skall emellertid hålla ögonen öppna för Karlssons ”Europas styvbarn” som recenserades i SvD artikeln.

  2. Bengt: Tack först för den diskreta rättningen av ett fel i min text. Jag har nu också tittat på Simrishamn hos Hellquist.

    När jag skulle försöka få fram en svensk översättning av ”zimbrisch” eller ”cimbro” så snuddade min tanke först vid ”kymrisk”, men sedan kom jag på att det ju är ett keltiskt språk.

  3. un ben da khint di sunn: och när solen skiner?
    di hoachan baisan perng: de höga vita bergen?

    Det vore kul att få se en översättning.

  4. Håkan: Hoppas det går bra med den tyska översättningen (när jag ser dina översättningsförslag, så utgår jag ifrån att du kan tyska). Jag skriver av den åt dig här nu:

    Pechar wach auf!
    Pechar wach auf!
    An diesen herrlichen Tagen
    in dieser klaren Nacht
    lange vor dem Sonnenaufgang
    müssen wir auf den Gipfeln der Berge sein

    Wir werden die Stadt Venedig sehen
    und viele andre Städte
    Lichter die sich bewegen
    bis weit hinaus auf das Meer.
    Und wenn die Sonne aufgehet
    erblicken wir auf der anderen Seite
    die hohen weißen Berge
    die Gletscher von Tirol.

    Junges Volk steh’ auf!
    Junges Volk steh’ auf!
    bei diesem klaren Himmel
    aus diesem herrlichen Dorf
    aus dieser kleinen Welt
    erreichen wir die weite Welt

    Wir werden die Stadt Venedig sehen
    und viele andre Städte
    Lichter die sich bewegen
    bis weit hinaus auf das Meer.
    Und wenn die Sonne aufgehet
    erblicken wir auf der anderen Seite
    die hohen weißen Berge
    die Gletscher von Tirol.

    Junges Volk steh’ auf!
    Junges Volk steh’ auf!

  5. Varför ”Junges Volk” och inte bara ”Junge”? Framgår det av sammanhanget?

    Har just nu inköpt ”Europas styvbarn”. Hoppas den håller vad SvD och ditt bloginlägg lovade 😉

  6. Bengt: Nu är ju översättningen inte min utan häftets, men jag försöker mig på en förklaring: Om du tittar på de olika imperativformer som förekommer i början av strof 1 och 2 så ser du att det står ”Pechar stea au!” i första och ”Junge steat au!” i den andra. Det första måste vara en singularform och det andra är väl en pluralform då – ”junge” är alltså plural (och betyder väl antingen ”pojkar” eller ”ni unga”) och därför har översättaren tagit till lösningen ”junges Volk”. I alla fall tänker jag mig det så.

    Om ”Europas styvbarn” visar sig vara intressant, kan du väl låta mig veta det, bitte.

  7. Håkan: Möjligen är det dags att tiga för mig nu, men jag måste nog ändå säga något om ”mövarn”. På just det ordet märker man att cimbriskan påverkats att den omgivande italienskan: ”mövarn” är ”muovere” på italienska (”bewegen” på tyska). Ett annat ord som visar på italiensk på verkan är ”fin” (direkt efter ”mövern” i texten) det är ”fin” på italienska, men ”bis” på tyska.

    Kanske såg du också detta, så nu tycker du kanske att jag håller föredrag för dig i onödan.

  8. Hade knappt ens hört talas om dessa cimbrer förut. Tack för ännu en vigdning av min lilla horisont – och för översättningen! Är det unga folket de bayrare som for till Italien för att arbeta i Fedrik Barbarossas tjänst? Det är stor upptäckarlusta över dikten och lite av ”Daggstänkta berg”. Intressant, som alltid!

  9. Marita: Jag vågar inte riktigt svara på om det unga folket är cimbrerna som grupp i allmänhet eller kanske just de unga cimbrerna. Före sångtexten finns förresten en kort fragmentarisk ”introduktion” som lyder så här på tyska:

    ”Von unserm Berg sehen wir die weite Welt.
    Venedig… und andere Städte…
    Die Gletscher auf der anderen Seite…
    Der ”Pecher” begleitet uns auf die Berge

  10. Vad är ”der Pecher” resp ”Pechar”? Din förklaring om imperativformerna verkar ju professionell och logisk men mina knappt ens lekmannamässiga känslor värjer sig litet mot ”Junges Volk”. Vet man vem som skrev visan, i vilket sammanhang samt av vem och när översättningen gjordes?

    ”Daggstänkta berg” hypotesen är naturligtvis helt tänkbar. kanske är det så enkelt.

    Jag har läst första kapitlet i ”Europas styvbarn” och det gjorde mig litet nervös. Återkommer.

  11. Bengt: Eftersom jag går bet på dina senste frågor, så har jag nu mailat ”Centro Documentazione Luserna” och ställt frågorna i hopp om att man där kan ge svar på dem.

  12. Jo, jag kunde gissa att ”mövarn” hänger ihop med ”move” och liknande ord, men du håller inte föredrag i onödan!

    Jag hittade för övrigt din artikel ”Först nu finns det någon som lyssnar” och länkade till den från ett inlägg om Östtyskland (”Därför kommer jag aldrig att förstå politik”).

  13. Ett litet tillägg: Ikväll såg jag ett matprogram om cimbrerna i svensk TV. Den språkliga behållningen av det var: Gasunte!

  14. Hej Bodil: apropos Solens Mat, som du kommenterar, så är jag synnerligen besviken på detta program, eftersom programledaren, som för övrigt härstammar från Simrishamn, är så oseriös och diffus… han har ytterst lite hum om vad han pratar om, allt blir som en turistbroscyr…i tidigare program sa han att langobarderna kom från skåne, vilket är helt obevisat, om än fantasieggande…
    hälsningar
    Martin

  15. Martin: Kommenterar jag verkligen Solens Mat? – jag nämner det väl bara helt flyktigt med undantag för ordet ”gasunte”, som jag blev väldigt förtjust i.

    För övrigt tycker jag att programledaren är en mycket charmerande person…

Kommentera