Maj

Nu är våren kommen och jag hör Francesco Guccinis majvisa i mitt huvud när jag går här längs stigen. Guccini är en typisk italiensk ”cantautore” (en sångare som sjunger sina egna texter) av den gamla stammen och de här raderna kommer från albumet ”Radici” (rötter) från 1972 och hela sången heter ”Canzone dei dodici mesi” (De tolv månadernas sång):

Ben venga Maggio e il gonfalone amico, ben venga primavera,
il nuovo amore getti via l’antico nell’ ombra della sera, nell’ ombra della sera…
Ben venga Maggio, ben venga la rosa che è dei poeti il fiore,
mentre la canto con la mia chitarra brindo a Cenne e a Folgore, brindo a Cenne e a Folgore…

Jag ska inte plåga mina läsare med något försök till en snygg översättning av dessa rader – jag skulle nog bara förstöra den enkla skönheten eller den sköna enkelheten. Jag tror det går att ana sig till en hel del av betydelsen. Cenne och Folgore som Guccini skålar med i slutraden är medeltida poeter som han anknyter till i den här sången.

Idag skiner solen över Brudarebacken och huggormarna har krupit fram för att sola vid syrenbuskarna. Londi och jag gör för säkerhets skull en vid båge runt ”huggormsplayan” och följer sedan stigen genom skogen:

skog

till tjärnen där Londi tar sig ett svalkande bad:

tjärn

och vidare upp över tallbacken:

tallar

och fram till kärret:

kärr

2 tankar om “Maj

  1. Visste inte att det vaa det du menade, att ”trackback” var att mina läsare kunde snabbt hitta ditt inlägg på din sajt som en kommentar. Det fungerar ju fint. Och bra med lite mothugg. Nu skall jag titta på vad du skriver om jiddisch. Hälsningar Malcolm

  2. Malcolm: Mitt data- eller internetspråk är synnerligen osäkert och trevande, så du får ursäkta om jag har kläckt ur mig en oteknisk dumhet i det här fallet. Jag försöker lära mig de här orden, men det tar visst lite tid och det blir en massa ”trial and error” på vägen.

Kommentera