Så gott som varje dag läser jag Else Lasker-Schülers dikter, så har det varit i många år. Och översättningarna fortsätter jag att gräva i och gräva om och Eva bistår mig vid grävandet. Idag vill jag visa en riktigt tidig dikt från samlingen ”Styx”:
Ödets stjärnor
Dina ögon dröjer inför mitt liv
Som nätter som längtar efter dagar,
Och den kvava drömmen ligger på dem
Outforskad.
Sällsamma stjärnor stirrar mot jorden,
Järnfärgade med längtanssvansar,
Med brännande armar som söker kärlek
Och griper i luftens kyla.
Stjärnor i vilka ödet mynnar.
°°°
°
Sterne des Fatums
Deine Augen harren vor meinem Leben
Wie Nächte, die sich nach Tagen sehnen,
Und der schwüle Traum liegt auf ihnen
Unergründet.
Seltsame Sterne starren zur Erde,
Eisenfarb’ne mit Sehnsuchtsschweifen,
Mit brennenden Armen, die Liebe suchen
Und in die Kühle der Lüfte greifen.
Sterne in denen das Schicksal mündet.